Min idé syftar till att inrätta en organisation för att se över och ta itu med utmaningar i fråga om etik, säkerhet, integritet och jämlikhet inom teknik som stöds eller byggs med hjälp av avancerade algoritmer. Detta skulle skapa en säkrare framtid och ansvarsfull teknisk utveckling som sätter människan i centrum.

Bekvämlighetsflagg underlättar olaglig verksamhet i havet, såsom IUU-fiske, människohandel, piratkopiering och låga skattebetalningar. De nuvarande registreringsprocesserna och bristen på historik för bekvämlighetsflaggor är inte effektiva. Därför bör ett direktiv utarbetas och genomföras, med krav på att alla europeiska fartyg ska registreras i en centraliserad databas, så att alla flaggregister kan spåras. Denna databas skulle dock inte ha möjlighet att lämna ett tomt årsfält (i likhet med de regler som gäller för registrering av flygplan).

Frågan om säkerhet i skolor och universitet är en avgörande aspekt på utbildningsområdet, som inte får så mycket uppmärksamhet som den borde. Med tanke på de många faktorer som kan störa den akademiska processen och till och med få långsiktiga effekter på de drabbade – alltifrån naturkatastrofer till våldshandlingar mellan studenter – är det mycket viktigt att känna till vilka åtgärder vi kan vidta i varje situation för att skydda oss själva och andra från skador, samtidigt som man skapar en säker, behaglig och intellektuell stimulerande inlärningsmiljö. I många europeiska länder saknas tyvärr säkerhetsinstruktioner i skolor och universitet helt och hållet, eller behandlas som valfritt, vilket överlåts åt varje institution. Ett sådant program bör göras obligatoriskt i alla EU:s medlemsstater, med ett standardiserat innehåll som täcker alla tänkbara situationer som studenter och lärare kan stöta på, helst genom en blandning av presentationer och rollspel.

Vi lever för närvarande i en oförutsägbar värld, där existentiella utmaningar uppstår obehindrat. Internationella förbindelser går in i en ny era av ständig konkurrens och konflikter, och en unipolär värld finns inte längre på plats. Detta ger upphov till en multipolär värld. Regionala stormakter försöker förskjuta maktbalansen till sin fördel. Det är därför dags för EU att ta itu med de verkliga säkerhetsutmaningar som uppstår i regionen. Det enda sättet att svara på de kommande tvisterna är enligt min mening att befästa EU:s utrikespolitik och hårda makt. En förnyad Gusp och GSFP måste bana väg för en verklig defensiv kapacitet som ger EU befogenhet att reagera självständigt på militära utmaningar i framtiden. Dessutom är det dags att ta begreppet europeisk armé på allvar. Även om nationalstaternas intressen alltid kommer att vara medlemsstaternas främsta prioritering, kan vi aldrig uppnå en överstatlig förvaltningsmodell eller verklig europeisk solidaritet utan att uppnå samförstånd i den viktigaste frågan för alla, säkerhet och försvar.

Korspromenader bör inte placeras direkt på vägarna, vilket innebär att fotgängare riskerar att träffas av en bil. Bilarna måste också stanna om fotgängare vill korsa vägen och åter öka hastigheten. Detta leder till större avgasföroreningar. Om korspromenader skulle vara under jord eller under jord skulle fotgängare vara mycket säkrare, och bilar skulle kunna köra högre hastighet (t.ex. 70 km/h i stället för 50) som förorenar mindre CO2 och andra giftiga ämnen.

I början av kriget i Ukraina och leveransen av material har det blivit uppenbart hur länder som Tyskland saknar utrustning och beredskap att hantera en öppen konflikt med ett tredjeland. Gemensamma väpnade EU-styrkor skulle kunna bidra till att reagera mer kraftfullt på verkliga hot mot vår säkerhet, såsom terrorism eller det ryska hotet. Dessutom anser jag att lämpliga bestämmelser och inrättandet av solida institutioner skulle kunna stärka dessa organ genom att förse dem med lämpligt material för deras ordinarie verksamhet. Detta kommer att vara ett stort steg i Europeiska unionens historia, men jag anser att de europeiska juwlar som delar denna idé måste göra allt som är möjligt för att föra denna idé framåt som en realitet.

När man tittar på globala händelser under 2021 står det klart att Europeiska unionen måste stå enade: det är viktigt att vara förberedd på framtida hot och behålla sitt oberoende från länder utanför EU. Detta skulle kunna uppnås genom att upprätta en gemensam utrikespolitik som bidrar till att bevara freden på kontinenten. Det skulle kunna ses som ett viktigt steg för att uppnå status som fullvärdig politisk union.

En gemensam utrikespolitik skulle göra det möjligt för EU att visa styrka och beslutsamhet när man träffar nationer på diplomatiska beskickningar. Det skulle också bidra till att förbättra den externa och interna effektiviteten. de administrativa kostnaderna för konsulat eller ambassader skulle kunna minskas och beslut skulle kunna fattas i tid och på ett effektivt sätt.

Dessutom skulle det bidra till att skydda EU:s och dess medborgares intressen runt om i världen och samtidigt kontinuerligt främja fred och frihet.

Övervakning av innehåll på sociala medier har blivit en viktig faktor för att garantera medborgarnas säkerhet på nätet. Under covid-19-pandemin har teknik för innehållsövervakning använts för att automatiskt identifiera inlägg där viruset eller vaccinerna diskuteras, vilket uppmuntrar läsarna att besöka en officiell källa för att ta reda på mer om ämnet.

Med utgångspunkt i denna erfarenhet skulle teknik som automatiskt identifierar ämnena i inlägg på sociala medier kunna användas för att identifiera hatpropaganda riktad mot minoriteter.

Det finns människor som avsiktligt eller oavsiktligt skapar hatpropaganda. Det finns många människor som är emot hatpropaganda och de som söker rättvisa, men vi behöver fortfarande en global onlineplattform för att hjälpa till. I en del av denna plattform kommer medborgarna att rapportera alla former av hatpropaganda i sin helhet. uppgifterna kommer sedan att kontrolleras av en medlem i den centrala gruppen och åtgärder bör vidtas genom en formell utredning i lokal domstol eller EU-domstol. Det skulle kunna fungera som ett sätt att skicka en varning till gärningsmännen.

Processerna för registrering och inloggning online bör underlättas genom att man skapar en EU-identitetsserver. Detta innebär att alla offentliga institutioner i alla medlemsländer kommer att ha möjlighet att logga in med EU.

Gemensam gränskontroll är extremt svår. Det är därför inte förvånande att EU:s gemensamma gränsbyrå, Frontex, har betydande utrymme för förbättringar. Flera idéer föreslås för att förbättra strategin för gränsförvaltning:

• En observatör från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) bör närvara i all Frontex verksamhet för att säkerställa att migranternas rättigheter skyddas.
• Dessutom bör FRA göra bedömningar av kvaliteten på Frontex humanitära insatser, som ska ingå i viktiga ämnesrapporter.
• Frontex bör omfattas av samma transparenskrav som andra EU-byråer.
• Europaparlamentet och Europeiska rådet bör ges en större roll i beslutsfattandet i Frontex insatser.

Eftersom inrättandet av en digital version av euron har föreslagits finns det många risker som tyder på att vi inte behandlar euron med den allvar den förtjänar. Ett av de största problemen med konceptet med en digital euro är att det kan uppstå en total förlust av konsumenternas integritet och risken för missbruk av deras uppgifter. Dessutom kan den digitala euron missbrukas för att övervaka medborgarna och deras inköp. 

För att förhindra ovanstående är det nödvändigt för EU att antingen öppna den digitala eurovalutan eller sluta utvärdera förslaget och så småningom införa euron. Framför allt bör vi inte göra den digitala euron till ett verktyg i händerna på auktoritära regeringar, med vars hjälp de kommer att kontrollera befolkningen, och för att uppnå detta måste EU offentliggöra valutans källkod och följa de bästa it-säkerhetsteknikerna.  

Regeringar och andra offentliga organ utnyttjar de möjligheter till massövervakning som internet erbjuder. Ibland, för att förbättra den allmänna säkerheten, kränker regeringarna personuppgifter och medborgarnas rätt till integritet. Det är dags att denna situation förändras.

Regeringarna bör inte ha tillgång till våra personuppgifter under förevändning att skydda minderåriga eller bekämpa terrorism. I de flesta fall är de vanligaste offren för personuppgiftsincidenter vanliga människor, journalister och aktivister, eftersom de är ”farliga”.

Inom ramen för det östliga partnerskapet bör EU skapa ett forum där ungdomar från länder som är inblandade i frusna konflikter träffas för att hitta sätt att skapa dialog mellan samhällen. Initiativet skulle till exempel kunna sammanföra ungdomar från länder som Moldavien, Ukraina, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan och ungdomar från självdeklarerade oberoende länder som Transnistrien och Sydossetien.

Med hatpropaganda, låg självkänsla och felaktig information som sprids online måste tonåringar och vuxna vara medvetna om riskerna på nätet och se till att de kan acceptera riskerna innan de går på nätet. Barn och ungdomar bör vara medvetna om hur överdriven skärmtid allvarligt påverkar deras psykiska och känslomässiga välbefinnande. Lösningen skulle kunna vara följande:

• för att skapa en evidensbaserad informationskampanj
• införa obligatoriska lektioner i skolans läroplan för att öka medvetenheten om skärmtid.
• att öka säkerheten vid aktiviteter på nätet: vi behöver mer kontroll när användare skapar konton på sociala medier för att undvika lögner om identitet och ålder. Alla som skapar konton bör genomgå omfattande kontroller. Även om processen är lång och irriterande går den ner på att skydda liv.
• att begränsa användningen av onlinespel. Videospelsappar bör skapa ett system där barn under 13 år har ett begränsat onlinespel genom ålderskontroll.

I dag blir nya typer av dataintrång allt vanligare i vår digitala värld, i takt med att användningen av onlineplattformar har ökat snabbt. Förra året i Finland ledde ett personuppgiftsbrott vid ett centrum för psykoterapi till att 33,000 filer med personliga klientuppgifter lästes ut. Denna chockerande incident ledde till diskussioner på hög nivå om cybersäkerhet och identitetsstöld. 

Det är ytterst viktigt att medborgarnas personuppgifter skyddas och krypteras och att varje företag erkänner sitt ansvar inom detta område. EU måste hitta sätt att skydda nätanvändarna mot nuvarande och framväxande hot på nätet. 

Mer specifikt är det absolut nödvändigt att EU skapar lagstiftning för att skydda nätanvändarna mot datastöld. För att uppnå detta bör Europa göra följande:

• uppmuntra diskussioner om digitala frågor
• prioritera dataresiliens i kommande dagordningar
• informera människor om metoder för datainsamling och hur deras uppgifter används
• noga övervaka regionala och globala trender i fråga om dataskydd
• öka medvetenheten om hur vi som människor kan rapportera brott på sociala medier
• hitta alternativa sätt att anmäla it-brott på lokal och internationell nivå

En sak som vi som medborgare bör ha i åtanke är att alltid kontrollera tillförlitligheten hos avsändaren av en länk eller e-post, även om det rör sig om en enskild person eller ett företag. Det förekommer många incidenter med hackare som gör falska länkar, de så kallade nätfångstlänkarna, i sina försök att stjäla lösenord på sociala medier eller bankinloggningsuppgifter. 

It-angrepp är ett av de största hoten i det moderna livet och deras konsekvenser varierar kraftigt beroende på ålder, kön och kön. Människohandel, nätmobbning, desinformationskampanjer och identitetsstöld är bara några exempel på dagens hot på internet. 

Eftersom internet har blivit en viktig del av vårt dagliga liv är det viktigt att öka medvetenheten och öka kunskapen om hot och sårbarheter på nätet.

En effektiv lösning för att skydda mot sådana attacker är att integrera it-utbildning och grundläggande programmeringskurser i skolans läroplaner och informationskampanjer om desinformation i EU:s skolor och universitet. En annan kreativ idé för att integrera digital kompetens i klassrummet är att hedra och fira dagen för digital säkerhet i skolorna och förbättra lärandet genom utbildningsberättelser, särskilt för yngre barn.

Dessutom måste skolorna få en ny roll: den digitala läraren. Den generation som har växt med nya kommunikationsverktyg skulle kunna vara den bästa läraren om denna teknik för en ny generation som fortfarande växer med och lär sig i den digitala världen.

Dessutom bör det finnas en kostnadsfri onlinekurs på så många europeiska språk som möjligt, med fokus på frågor som cybersäkerhet, dataskydd, digital integritet och skydd mot desinformation. Det viktigaste är att denna kurs bör undervisas på ett enkelt språk för att kunna förstås av människor i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrund. 

Medborgarna bör få lära sig hur de kan tänka kritiskt och använda internet på ett säkert sätt, så att vi kan minska sannolikheten för att skadas av potentiella cyberhot. Med andra ord, låt oss göra människor digitalt kompetenta!

Det rättsliga skyddet mot könsdiskriminering och könsrelaterat våld bör stärkas. Alla fall av diskriminering bör rapporteras till myndigheterna, och arbetsgivare bör till exempel ställas till svars för lönediskriminering, ansvarsfördelning eller anställningsbeslut. Inom straffrätten bör påföljderna för könsrelaterat våld, inbegripet sexuellt våld, också vara strängare.

Inom Bidenadministrationen ser det ut som om ett utökat samarbete mellan USA och Europeiska unionen är möjligt. Detta bör ses som en möjlighet att stärka partnerskapet mellan de båda parterna och bygga upp ett djupgående samarbete. Eftersom Biden förespråkar frihandel bör samarbetsområdena omfatta ekonomiskt samarbete. Ett annat område bör vara klimatåtgärder där USA och EU bör föregå med gott exempel för andra.

I kris- och kristider är allianser och allierade viktigare än någonsin, varför det är avgörande att se bortom unionens gränser, stärka banden till USA och främja solidaritet.

Med tanke på de globala händelserna under 2021 står det klart att unionen måste stå tillsammans: det är viktigt att vara förberedd på eventuella hot och behålla sitt oberoende från länder utanför EU. Detta skulle kunna uppnås genom en gemensam utrikespolitik som skulle gynna Europa och bidra till att bevara freden på kontinenten.

En gemensam utrikespolitik skulle göra det möjligt för EU att visa styrka och beslutsamhet när man träffar nationer på diplomatiska beskickningar. Det skulle också bidra till att förbättra den externa effektiviteten eftersom de administrativa kostnaderna för konsulat eller ambassader skulle kunna minskas. Det skulle också kunna bidra till att skydda EU:s och dess medborgares intressen runt om i världen och samtidigt kontinuerligt främja fred och frihet.

En gemensam militär skulle bidra till att säkra Europeiska unionens oberoende, vara fördelaktig under krigstid och minska sannolikheten för provokationer från tredjeländer. En gemensam EU-militär skulle spara resurser och pengar som skulle kunna återinvesteras i andra delar av ekonomin.

Anmälan om samtycke till kakor eller poppost bör bli webbläsaren och inte varje webbplats separat. I stället för att webbplatser har sitt eget sätt att fråga användarnas samtycke innan de använder kakor bör webbläsarna ha en ikon som visar de kakor som används. 

EU-institutionerna bör stödja inrättandet av ett europeiskt system för sociala nätverk med virtuella mötesplattformar, sociala nätverk och en sökmotor. Det är viktigt att EU-medborgarna har en gemensam officiell EU-kommunikationsplattform, eftersom den senare kan garantera it-säkerhet och dataskydd. 

Internetjättar, såsom sociala medieföretag, bör offentliggöra sina algoritmer av öppenhetsskäl. Det är viktigt att människor kan besluta om vilken typ av innehåll och information de ska ta emot. På så sätt kan människor, i stället för den ökande aggressivitet som nu dominerar på internet, bli mer öppna och toleranta.

Sociala medier har på senare tid använts i politiska processer och aktiviteter, inbegripet valkampanjer, kommunikationsstrategier och till och med globala konflikter. Eftersom plattformar för sociala medier i dag har befogenhet att förändra dynamiken i de politiska värderingarna bör vi vara mycket försiktiga med att få räkenskaper på sociala medier kontrollerade. När det gäller konton som presenteras som officiella (markerade med ”blue checkmark”) men som i själva verket är falska bör EU-institutionerna uppmana sociala medieföretag att begära att kontrollen eller blockeringen av sådana konton tas bort. 

Ett exempel skulle kunna vara Rysslands sätt att använda sociala medier på Krim som vapen och EU:s reaktion. Eftersom EU inte erkänner och fortsätter att kraftfullt fördöma denna kränkning av internationell rätt bör EU därför förhindra kontroll av falska ryska konton för de ockuperade territorierna. 

 

Elektronisk identifiering verkar vara en viktig aspekt av det dagliga livet i den digitala världen. EU bör därför utveckla ett tillförlitligt och säkert digitalt identitetskort för alla EU-medborgare.

Nationella polisstyrkor har ofta gjort sig skyldiga till diskriminering av personer i utsatta grupper och missbrukar sina befogenheter. En gemensam europeisk polisstyrka skulle behandla människor lika och därmed säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna fullt ut följer antidiskrimineringslagstiftningen.

Eftersom it-utvecklingen i Europa är låg kommer det att bli omöjligt för oss att ta itu med it-angrepp och it-brott inom den närmaste framtiden. Detta faktum är särskilt viktigt i samband med bristen på lagar som skyddar nätanvändarna och straffar de illasinnade avsikterna. 

Det skulle dock vara meningslöst att införa nya bestämmelser om det inte finns några lämpliga datasystem och datorprogram för att upptäcka sådana brott i första hand.

Det är viktigare än någonsin att EU investerar mer i datorforskning, att samråda och stödja den akademiska världen och att inrätta universitetsinstitutioner där yrkesverksamma inom it-utvecklingssektorn utbildas till experter på detta område. Dessutom är det absolut nödvändigt att inrätta ett specialiserat team för att hantera cyberhot, med tanke på att dessa kan komma att öka i framtiden på grund av framväxten av superdatorer.

Människohandel för ändamål som prostitution förstör människors liv. Påföljderna för människohandel bör vara stränga för att återspegla den skada som orsakats av åtgärderna. De brottsbekämpande myndigheterna bör också öka sina insatser för att identifiera grupper som ägnar sig åt människohandel.

I hela EU bör det finnas en gemensam miniminivå för påföljder för olika brott. I allmänhet bör de straffrättsliga påföljderna höjas, särskilt vid upprepade överträdelser.