Europeiska unionen arbetar ambitiöst för att uppnå sina klimatmål enligt Parisavtalet från 2015 och ytterligare konferenser inom ramen för sin europeiska gröna giv, som har som mål att göra Europa till en klimatneutral kontinent senast 2050. Detta är ett rättsligt bindande mål tack vare den europeiska klimatlagen. Men klimatförändringarna är ett globalt problem som inte stannar vid vår kontinents gränser, så Europa kan inte lösa detta globala problem på egen hand, även om hon kan hjälpa till långt. Europeiska unionen är världens största marknad och har därför stor internationell makt. Dessutom har EU en högutbildad och kompetent befolkning och har redan stor erfarenhet av utvecklingsbistånd i hela världen. Inom ramen för Global Gateway-strategin investerar EU redan miljontals i utvecklingsbistånd. Klimatet är också en sektor inom Global Gateway, så att den kan utvidgas till att omfatta ännu mer av världen. Denna idé uppmanar därför Europeiska unionen att — Utarbeta mer miljövänlig lagstiftning som skulle få genomslag i hela världen tack vare dess dominerande ställning som världens största marknad. — Använda mer av vår kvalificerade arbetskraft och den avancerade privata sektorn för att hjälpa till med begränsning av och anpassning till klimatförändringarna runt om i världen. — Främja europeiska gröna industrier runt om i världen. — Utvidga Global Gateway-strategins klimataspekt. — Skapa och främja en globalt användbar strategi som den europeiska gröna given för att uppnå klimatmålen i hela världen. Som en av världens mest avancerade, största, rikaste och aktiva aktörer kan Europeiska unionen ha en framtid som världsledande klimatledare. Eftersom jag anser att Europas framtid är grön, och framtiden för grönt är Europa.

Min idé gäller behovet av att öka Europaparlamentets befogenheter när det gäller verkställande befogenheter för att snabbare kunna hantera naturkatastrofer, särskilt när det gäller skogsbränder. För att illustrera min punkt är vetenskapliga experter allmänt överens om att det är mycket viktigt att investera i förebyggande av sådana bränder, eftersom de när de väl har nått stadiet för ”megabränder” blir extremt svåra, eller till och med omöjliga, att släcka med dagens tekniska och mänskliga resurser. Tvärvetenskaplig forskning har avslöjat många konsekvenser för de mänskliga samhällena. De utgör ett ökat hot mot berörda parter, inbegripet brandmän, och mot lokalbefolkningen, med konsekvenser för människors liv, egendom, företag och de naturliga ekosystemens ekonomiska funktion. De övergripande sociala, ekonomiska och miljömässiga kostnaderna är betydande, även om uppskattningarna fortfarande är begränsade. De orsakar betydande skador på kollektiv infrastruktur såsom kraft- och kommunikationslinjer, vattenförsörjningssystem, vägar och järnvägar. Kostnaderna för städning och återuppbyggnad är betydande. De stör leveranskedjorna, vilket leder till företagsnedläggningar och transportstörningar. Detta kan leda till minskade skatteintäkter, lägre fastighetsvärden och förlust av kunder för lokala företag, såsom minskad turism i branddrabbade områden. Detta är bara ett fåtal av konsekvenserna: de ådrar sig också samhällsekonomiska kostnader, hälsofrågor, vattenkvalitet, påverkan på lokala ekosystem... Jag har dock noterat att verkställande befogenheter ofta tenderar att fördela resurser främst till civila säkerhetsstyrkor i stället för att investera i förebyggande åtgärder. Detta beslut drivs ofta av kortsiktiga politiska överväganden, eftersom det är lättare för ett inrikesministerium eller Europeiska kommissionen att sätta in resurser när en brand bryter ut, vilket skapar illusion av omedelbara och effektiva åtgärder. Tyvärr försummar denna reaktiva strategi vikten av förebyggande åtgärder, vilket skulle bidra till att undvika sådana nödsituationer i första hand. Det är här Europaparlamentet kan spela en avgörande roll. Som institution för debatter och samförstånd har parlamentet en unik förmåga att utöva närmare kontroll över verkställande befogenheter och främja politik som är inriktad på att förebygga naturkatastrofer. Genom att stärka sin ställning och sitt inflytande kan Europaparlamentet uppmuntra de verkställande befogenheterna att investera mer i förebyggande av skogsbränder och andra naturrisker. Detta gör det också nödvändigt att bevilja Europaparlamentets lagstiftningsinitiativ, som det för närvarande är berövat. Jag uppmanar därför till att överväga detta förslag och undersöka olika sätt att öka parlamentets befogenheter när det gäller att hantera naturkatastrofer. Genom att samarbeta kan vi göra Europa världsledande inom proaktiv hantering av naturliga faror. Jag är övertygad om att Europaparlamentet, som en demokratisk institution som företräder EU-medborgarnas intressen, är den idealiska platsen för att inleda denna positiva förändring.

Flera studier och ekonomer varnar för att vårt nuvarande ekonomiska tänkande inte kan finna en lösning i vår fruktansvärda situation. Den konstanta viljan att skapa ekonomisk tillväxt förstör miljön (Potsdam Institute for Climate Research, 2022) och hållbar ekonomisk tillväxt är inte heller möjlig, vilket flera studier visar (Europeiska miljöbyrån 2019) – vilket också bekräftas av återkopplingseffekten. Under lång tid har befolkningens välbefinnande frikopplats från ekonomisk tillväxt (Australian National University, Kubiszewski et al, 2013) till skillnad från miljön. Det skulle därför vara EU:s uppgift att vara en pionjär för en ny typ av ekonomisk politik med verkligt inflytande. Det krävs omfattande reformer för att uppnå detta, men det är det enda sättet att motverka klimatförändringarna.

ReRoot-projektet är en liten organisation som just håller på att inrättas för att stödja oförutsedda samhällen som studeras i läger med kammarutbildning, resurser för regenerativt jordbruk och naturbaserad terapi. Den stöder deras fysiska behov på kort sikt samt långsiktig integration, psykiskt och fysiskt välbefinnande. Jag har just startat det här projektet och behöver stöd!

Akvaponik är ett innovativt jordbrukssystem som kombinerar vattenbruk och markodling av grödor utan behov av externa kemiska insatsvaror såsom gödselmedel och bekämpningsmedel, samtidigt som man använder mindre vatten än nuvarande konventionella jordbruksmetoder. I lika hög grad som Europa för närvarande finansierar och främjar ny innovativ jordbruksteknik har fokus alltid legat på hydroponik (som fortfarande i hög grad är beroende av syntetiska gödselmedelslösningar) och tekniska hjälpmedel (sensorer, robotar osv.). Denna strategi har misslyckats med att ta itu med den centrala frågan om den globala kris som vårt klimat- och livsmedelssystem står inför – hållbar, naturinkluderande livsmedelsproduktion utan ytterligare förstörelse av livsviktiga och viktiga ekologiska system och biologisk mångfald. En växande (men fortfarande mycket liten) mängd ungdomar börjar erkänna och anta akvaponik som ett agroekologiskt jordbrukssystem som kan göra det möjligt för oss att föda våra växande befolkningar, skydda och främja livsviktiga ekosystem (insekter, mikrober) som kommer att göra det möjligt för den biologiska mångfalden att blomstra och mänskligheten överleva. Tyvärr har finansieringen (och tillgången till den) och främjandet av Aquaponics varit ett stort hinder för att förverkliga den fulla potentialen hos detta jordbrukssystem, som verkligen ger oss en chans att arbeta med naturen för att hjälpa oss att hitta hållbara lösningar på vårt nuvarande brutna livsmedelssystem. Att identifiera, tillhandahålla finansiering och främja unga företagare inom jordbruket som anammar och använder akaponik kommer att gå långt för att se till att vi äntligen har en kraftfull lösning som kan hjälpa oss att åtgärda missförhållandena i vårt livsmedelssystem och, framför allt, locka de välbehövliga ungdomarna till jordbruk och jordbruk.

Skapa en europeisk grönsaksträdgård, en sund tävling för att främja återkopplingen till mat och natur i skolorna. Detta projekt skulle stärka ungdomarna till en hälsosam och ekologisk utomhusaktivitet och skapa nätverk mellan olika skolor och intressenter runt om i Europa.

Det bör vara möjligt att deponera kartonger och flaskor för produkter som mjölk och yoghurt för hållbarhetsändamål.

På grund av en föråldrad kompromiss reser de flesta ledamöter av Europaparlamentet och en stor del av Europaparlamentets personal fortfarande varje månad från Bryssel till Strasbourg, vilket innebär att CO2 läggs till en redan döende planet som kan undvikas. Det är osannolikt att denna miljövänliga praxis kommer att ändras när som helst på grund av Frankrikes veto. För att åtminstone minimera effekterna av denna praxis måste EU dock säkerställa en frekvent, snabb och framför allt klimatneutral järnvägsförbindelse mellan Bryssel och Strasbourg.

Min idé handlar om att skapa europeiska miljömässiga och sociala standarder som skyddar lokalsamhällena. Jag tar upp fallet med Barrosoregionen, på den portugisiska jordbrukskulturarvsplatsen, som Unesco för närvarande hotas av att exploateras med ett gruvprojekt som kommer att påverka vattenkvaliteten, förflytta och drastiskt minska markkvaliteten och de nuvarande hållbara metoder som redan är en förnuftig och vinnande lösning för klimatförändringar och hållbara livsmedelssystem, med agrosilvopastorala system. Vi måste se till att den gröna nya given påskyndas i Europa, som kan vara en fasad för att ersätta den enskilda bilindustrin från fossil till en kortsiktig lösning som litium. Vi får inte, med tanke på den ”gröna omställningen”, skapa uppoffrade zoner. Följ Associação Unidos em Defesa de Covas do Barroso.

Kroniska patienter har ofta inte något val utan att använda transportmedel som inte är miljövänliga, eftersom valet just nu med största sannolikhet är mellan 1. Långsamma, dyra och förmodligen inte särskilt tillgängliga transportmedel (i fråga om tidtabeller eller täckning). 2. Och personbil eller Uber/Taxi (förmodligen med förbränningsmotor). Kroniska patienter har ofta inte lyxen att vara flexibel, så att möjligheten att röra sig när som helst ger en känsla av frihet, som du är mindre begränsad. Jordens kostnader för detta är dock för höga. Enligt rapporten från SDG Watch Europe: ”Trafikstockningar i städerna kostar medlemsstaterna omkring 100 miljarder euro per år. Bussar och tåg står för omkring 17 % av persontrafiken i städerna – detta minskar i takt med att bilanvändningen ökar. Det har inte gjorts tillräckliga investeringar i hållbara transportsystem och den politik som behövs för att stödja dem. Kollektivtrafiken måste vara billigare, effektivare, mer tillgänglig och inkluderande. Den måste tillgodose de särskilda behoven hos kvinnor, barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre. Städer som erbjuder gratis kollektivtrafik har fått en betydande spridning. ”

Vissa påbörjar sin aktivism som barn, medan andra börjar som vuxna. Vissa fokuserar på globala frågor, medan andra har lokala effekter. Det finns ingen rätt eller felaktig inställning – endast viljan att försöka. Och det finns en pågående klimatkris som, om vi ignorerar och inte gör någonting alls, bara kommer att förvärras – särskilt för oss ungdomar, som har gjort minst för att bidra till den men som kommer att drabbas av några av dess värsta konsekvenser. Vi har makt och uthållighet lönar sig. Det handlar om det primära värdet av relationer – med vänner, kollegor och i slutändan med naturen. Mitt krav på att de europeiska beslutsfattarna ska erkänna klimatkrisens brådskande karaktär och vidta de djärva åtgärder som krävs för att undvika dess förvärrade konsekvenser och samtidigt stödja och stärka ungdomsinitiativ som en integrerad del av lösningen

Det nuvarande gemensamma europeiska miljöutbildningsprogrammet för gymnasieutbildning har en begränsad karaktär. Skolorna i medlemsstaterna agerar frivilligt genom att genomföra självständiga miljöprogram. I högstadie- och gymnasieskolorna finns det dock inget särskilt ämne som syftar till att öka vår medvetenhet om miljöfrågor, och det är bara upp till lärarnas initiativ. För att åtgärda denna brist föreslår vi att man inrättar ett gemensamt europeiskt pilotprogram som ska följas av alla skolor i medlemsstaterna, med vägledning och tillhandahållande av idéer och utbildningsverktyg. Genom experimentella åtgärder för att skapa kärlek för att skydda miljön. Men inte teoretiskt, inte oreglerat! Att inom ramen för Europeiska unionen stimulera medvetenheten bland europeiska ungdomar! Genom att systematiskt utbilda ungdomar kan vi rädda vår miljö, kanske kan vi skydda vår framtid!

Europeiska miljöbyrån (EEA) räknar med att det totala byggnadsbeståndet i EU förväntas öka med 7 % fram till 2050. Uppförandet av nya byggnader bidrar dock avsevärt till miljöförstöring och föroreningar vid tillverkningen av nya material. Därför är det mycket viktigt att utnyttja och skydda vårt befintliga byggnadsbestånd på regional nivå. Hur kan vi då på bästa sätt utnyttja och skydda vårt befintliga kollektiva byggnadsbestånd på regional nivå? Det befintliga byggnadsbeståndet innehåller en omätbar mängd inbyggt kol, och initiativ pågår för att återvinna tillvaratagna material från byggarbetsplatser och omarbeta dem i andra projekt. Även om vissa befintliga byggnader – t.ex. de som ligger i anslutning till asbest – måste saneras, skapar rivningen av byggnader en betydande mängd avfall och kan bidra till överbelastning av deponier och skada vår miljö. Genom att bevara befintliga byggnader, renovera dem och utrusta dem i efterhand kan vi minska avfallet och främja principerna för en cirkulär ekonomi. För att minska miljöavtrycket från nya byggnader i Europa och motverka rivningen av de byggnader som redan byggts skulle jag vilja föreslå följande: 1. Upprätta en förteckning över byggnader som riskerar att rivas för att identifiera vilka byggnader som bör prioriteras för skydd, bevarande och/eller renovering, eventuellt inbegripet deras potentiella ”andralivstid” -användning. 2. Undersöka ekonomiska incitament som fastighetsägare eller regeringar kan få för att renovera och renovera sina byggnader i stället för att riva dem, såsom skattelättnader, bidrag och lån med låg ränta. 3. Låta länder lägga till koldioxidekvivalenten för det byggnadsbestånd som skulle ha ersatt det befintliga (mätt i kg CO2eq) till sina nationellt fastställda mål för 2030 som ett incitament (även om detta för vissa länder kan ha en marginell effekt). 4. Anpassa de regionala byggreglerna och byggreglerna för att begränsa rivningen av byggnader och göra det till en absolut sista utväg. En expertpanel skulle till exempel kunna granska motiveringen till att riva byggnader över en viss storlek innan de beviljar rivningstillstånd. Att öka hindren för rivning skulle ha flera fördelar, bland annat bevarande av kulturarvet, minskade avfalls- och miljöutsläpp, ökade sysselsättningsmöjligheter och avancerad industriell beredskap för renoveringsvågen.

Butiker, restauranger och företag bör vara skyldiga att donera all mat till de hungriga och fattiga före den tidigare hållbarhetstiden. Det bör vara förbjudet att kasta mat i strö.

När det gäller elektrifieringen av vår mobilitetsinfrastruktur har alltför mycket fokus lagts på elfordon och den infrastruktur för laddning av elfordon som krävs. Elcyklar och elskotrar är dock 15 år mer energieffektiva än elfordon (meter * passagerare/Jules), eftersom bilen behöver mer energi för att flytta onödig massa, och dessutom är mer än hälften av alla dagliga resor mindre än 3 nautiska mil, vilket gör det lätt att överta alternativ för e-mobilitet. Förutom dessa anmärkningsvärda fördelar finns det inget politiskt intresse av att främja och utveckla infrastrukturen för detta effektiva transportmedel. Vi behöver en EU-omfattande gemensam docknings- och laddningsstation för lätta fordon för e-mobilitet, som gör det möjligt för alla elcykeltillverkare att utforma sina elcyklar och skotrar i enlighet med EU:s normer för dockning och laddning i alla EU-27-medlemsstater. Denna infrastruktur kommer att leda till en användning av e-mobilitet, vilket kommer att göra det möjligt för privata ägare att säkra och debitera sina elcyklar på gatan, minska bristen på hyra av elcyklar och skotrar i städerna genom att tillhandahålla ett särskilt dockningsutrymme samt minska driftskostnaderna för e-mobilitetsföretag, vilket minskar priserna och ökar konsumenternas efterfrågan.

För att få en framgångsrik industri för återanvändningsförpackningar som kan konkurrera med engångsplast måste du utnyttja stordriftsfördelar genom att skapa en EU-omfattande standard för förpackningar: från dryck till yoghurt, kaffemuggar och köttegenskaper. Standarden underlättar driftskompatibilitet, minskar marknadsfragmenteringen, ökar likviditeten på marknaden och logistikeffektiviteten och omvandlar återanvändningsbara paket till en handelsbar råvara på marknaden av olika aktörer. Att skapa en helt ny industri kring återvinning av logistik och renovering av EU:s återanvändbara paket (paketutvinning)

Uppmuntra människor att använda mer hållbara transportmedel när de reser i Europa (tåg). Europa är inte så stort, och det är lätt att resa på ett hållbart sätt. Jag undrar varför inget initiativ stöder miljövänliga resor (inte bara för unga utan för alla européer), och flyg är fortfarande ett billigare sätt att resa.

Den bör regleras av EU, med en enda avgiftszon och en gemensam app som integrerar alla kollektivtrafiksystem från alla medlemsländer.

Stormarknader och DIY bör åläggas att bygga byggnader med flera våningar för att minska slöseri med utrymme och hårdgörning av mark, samtidigt som man skapar boendeutrymmen på de övre våningarna. Eftersom sådana marknader ofta omges av parkeringsplatser bör det inte heller finnas några problem med skuggning av omgivande byggnader där. Eftersom detta innebär extra kostnader för företagen bör detta subventioneras av EU.

Att begränsa förpackningarna till en viss procentandel större än innehållet skulle leda till en minskning av mängden plastavfall som genereras av förpackningar och hindra tillverkarna från att vilseleda konsumenter med vilseledande förpackningar.

Målen för hållbar utveckling gör det möjligt att inleda projekt inom de olika teman som de representerar. De gör det möjligt för institutioner och medborgare att bättre förstå vem man riktar sig till och i vilket syfte, till exempel en lag antas.

Denna reflektion följer på en slutsats som jag har kunnat göra i dag: en stor del av vårt dödläge används som parkering. Dessa områden är dock inte särskilt trafikerade av bilar, utom för att kunna parkera framför dörren, och de är naturligt ”lätta” att hålla sig nära bilen. Ofta kan konkret och dåligt bevarad dödläge bli en verklig bikupa med biologisk mångfald. Förutom miljöaspekten av detta projekt skulle detta projekt bidra till att återuppbygga sammanhållningen mellan grannarna, trädgårdarna skulle underhållas av invånarna, bord och stolar skulle kunna installeras där samt en kollektiv kompost. Tack vare dödslussens storlek skulle andra händelser kunna läggas till, en marre, fruktträd, skydd för insekter och fåglar, barnspel, en kollektiv utomhuskök och 1001 idéer från de grannar som entusiastas av projektet!

Användningen av vatten är inte bara mer hygienisk och ren än toalettpapper, utan det är också bättre för miljön. Genomsnittspersonen använder 85 rullar toalettpapper per år, vilket skulle kunna vara betydligt mindre när toalettbileter blir mer allmänt accepterade inom EU.

Ett alleuropeiskt järnvägsnät med en tillhandahållare av tåg i flera länder (t.ex. Interrail). Biljettpriserna måste dock vara lägre än flygbiljetterna för att göra dem attraktiva för största möjliga massa!

EU står inför nya utmaningar som splittrar den traditionella politik som bedrivits tidigare: politiken har till exempel prioriterat konkurrenskraft framför strategisk säkerhet, vilket återspeglas i den strategiska chipindustrin eller beroendet av ryska fossila bränslen och gas. EU:s fullständiga beroende av industrier i Taiwan för komplexa chip är ett resultat av den tidigare logiken: det var helt enkelt billigare att importera chip. Men dagens verklighet och geopolitiska spänningar har avslöjat denna övergripande sektor för vår ekonomi för att erhålla och lagra energi från förnybara resurser. Politik som tidigare enbart var inriktad på konkurrenskraft fungerar alltså inte längre, vilket leder till en förändring av det globala paradigmet för att garantera säkerhet och försörjning av viktiga resurser och produkter. Detta håller nu på att omvandlas till ett mycket viktigt område med stor miljöpåverkan: jordbruk och djurhållning. För närvarande har EU inte någon tydlig och robust lagstiftning som gör det möjligt för unionen att konkurrera på lika villkor med externa producenter. Vi måste säkerställa en god intern konkurrenskraft i vårt ekonomiska system, men jag anser att det också är nödvändigt att säkerställa en adekvat och rättvis konkurrenskraft med externa sektorer och mer på ett område som jordbrukslivsmedel och primärsektorn. Unionen måste möta dessa utmaningar för att hitta en balans mellan konkurrenskraft och utbud och kampen mot klimatförändringarna. Incitament till inramning och jordbruk i EU kommer inte bara att bidra till att minska miljöpåverkan utan också förbättra vår hälsa och djurs välbefinnande.

Att främja gröna tak genom EU-program kan bidra till att uppnå unionens ambitiösa och nödvändiga klimatmål på ett hållbart sätt med biologisk mångfald genom att komplettera solpaneler. Titta på stora finanscentrum, bostadsområden och till och med åtskilda bostäder från uppifrån och ned-sikt och få en tydlig bild: En stor del av den potentiella ytan lämnas oanvänd. Grönt tak erbjuder (som namnet säger) en grön lösning för att sätta all denna potential i funktion. Den producerar O2 genom att ta ut CO2 ur luften, vilket gör städerna mer andliga och samtidigt minskar deras koldioxidavtryck. Växtliv som redan installerats på offentliga platser har också visat att grönare städer är mer motståndskraftiga mot värme och översvämningar, eftersom grå energi absorberar mindre värme än betong samtidigt som den absorberar mer vatten. Solpaneler har visat sig vara en stor användning av den ovan nämnda fria ytan. För att fungera effektivt (på norra halvklotet) skulle dessa paneler dock helst ansikte söderut och installeras slanterade för att fånga den största mängden solljus. Dessutom utvinns sällsynta jordartsmetaller som behövs i solpanelsproduktionen på ett ohållbart sätt och gör Europa mer beroende av sina handelspartner. Dessa nedåtriktade sidor till solpaneler är just anledningen till att grå på våra tak kommer att vara en perfekt kompletterande faktor: växtlivet kan sättas på alla typer av tak med tillräckligt solljus och kan planteras på ett hållbart sätt genom att valet av flora anpassas till lokala ekosystem. Solpaneler har till stor del blivit populära på grund av subventionssystem som gjorde deras initiala höga kostnader hanterbara för medborgare och företag. Samma tillvägagångssätt kan följas av gröna tak, vars höga installationskostnader (~ 120/m² EUR) är det största hindret. Större tonvikt på denna innovation i EU:s projekt för grön infrastruktur kommer att vara avgörande.

Europeiska unionen måste utforma ett nät (nationellt och transnationellt) för transport, handel och passagerare, där järnvägen kommer att vara huvudaktör. Fördelarna med järnvägen är följande: 1.Miljövänlighet än bilar och fartyg på grund av användning av elektricitet för framdrivning av fordonet 2. Eftersom det är ett spårbaserat instrument har det fördelen av ökad kapacitet. Detta innebär att den kan transportera mer gods eller passagerare än bilen medan den har möjlighet att förflytta sig inom inlandet i motsats till fartyget. 3.Om den är tekniskt avancerad ska den också ha en betydande betydelse i fråga om hastighet, utom flygplan (tåget fortsätter att öka i nyttolast, om än). 4. Fortfarande relativt billiga instrument jämfört med de fördelar det medför för både samhället och miljön. 5. Den förenar avlägset belägna bosättningar med stadsområden, stimulerar lokala ekonomier och bidrar till utvecklingen av turismen. Järnvägens fördelar är många och det är svårt att namnge dem tillsammans. Det är viktigt att notera att det är en form av transport som är energigrön och mycket effektiv, och vi måste alla lita på den. Hur ska detta uppnås? 1. Införande av standarder och moderna järnvägsnät, lika stora belopp, i alla medlemsstater. 2. Införande av nedsatta biljettpriser jämfört med bussar och flygplan och en sänkning med 40 % av biljettpriset för alla resor för studenter. 3. Minska byråkratin i samband med gränsöverskridande förbindelser (kommersiella förbindelser och passagerarförbindelser). 4. Modernisering av det befintliga nätet, upprättande av ett nytt nät och anslutning till större europeiska hamnar.

Korspromenader bör inte placeras direkt på vägarna, vilket innebär att fotgängare riskerar att träffas av en bil. Bilarna måste också stanna om fotgängare vill korsa vägen och åter öka hastigheten. Detta leder till större avgasföroreningar. Om korspromenader skulle vara under jord eller under jord skulle fotgängare vara mycket säkrare, och bilar skulle kunna köra högre hastighet (t.ex. 70 km/h i stället för 50) som förorenar mindre CO2 och andra giftiga ämnen.

Statligt stöd bör ges till medborgarna för att uppmuntra användningen av icke-motordrivna fordon som transportmedel: till exempel cykling till arbete.