Covid-19-pandemin har för alltid förändrat arbetsparadigmet. Även om många människor förlorar flera timmar på pendling mellan hemmet och kontoret, och alltid måste bo nära det, har telependling gjort det möjligt för människor att utforska världen samtidigt som de arbetar med en bärbar dator med internetanslutning. Digitala nomader kan vara attraktiva som ett liv fritt från skyldigheter och med större flexibilitet när det gäller att hitta en plats att bo, men digitala nomader medför enorma problem för de lokala värdsamhällena, såsom ökat tryck på naturresurser och tjänster, höjda bostadspriser på grund av högre löner som regel och därmed en växande social klyfta. För att göra samhällslivet rättvisare och undvika missbruk av beskattning skapades detta förslag: Artikel 1 Definition av skatterättslig hemvist 1 – fastställa tydliga kriterier för att fastställa den skattemässiga hemvisten för digitala nomader, med beaktande av faktorer som vistelsens längd i landet, familjeband och permanent bosättning. 2 – betrakta alla som vistas under en period som är lika med eller längre än 32 dagar i följd som skattemässigt berättigade. Artikel 2 Skatteregler för digitala nomineringar 1 – alla medborgare som betraktas som digitala nomader och som uppfyller kriterierna i artikel 1 kan välja mellan två system: a) Betalning av skatt i bosättningslandet på samma sätt som landets medborgare. b) Betalande användarsystem. I detta system debiteras medborgaren för den offentliga tjänst hon använder. Artikel 3 Samarbete mellan länder 1 – främja internationellt samarbete för utbyte av information om beskattning av digitala nomader. Artikel 4 Medvetenhet och utbildning 1 – genomföra upplysningskampanjer som syftar till att informera digitala nomader om deras skatteskyldigheter i hemvistlandet och hjälpa dem att förstå skatteregler och skatteförfaranden. Artikel 5 Verkställighet och påföljder 1 – stärka efterlevnaden av digitala nomads skatteskyldigheter genom revisioner, stater och samarbete med företag. 2 – införa påföljder på europeisk nivå för dem som inte fullgör sina skattemässiga skyldigheter.

I vissa EU-länder finns det en djup social kris när det gäller hur vår värdighet som människor ständigt hotas: de flesta människor får bara överleva (boende och näring) i stället för att kunna leva. Det som är mest chockerande mot denna vegetativa stat som påtvingas så många unga arbetstagare är att detta främst är en fråga om politisk vilja att förändra hur ekonomin fungerar. I EU bör ingen förvänta sig mindre än en ekonomi som fungerar för människor. Att leva som människor bör inte vara ett privilegium, utan ett grundläggande förverkligande av vår mänsklighet. Det är inte acceptabelt att vi fortfarande främst tittar på BNP och andra liknande kriterier för att hävda ekonomiernas resultat som om detta på egen hand ger livskvalitet. För att främja och uppmärksamma denna brådskande fråga är tanken att skapa en EU-dataplattform som bara är inriktad på att belysa hur den gamla kapitalismodellen potentiellt är mindre lönsam än den nya framväxande hållbara kapitalismen. Vinsterna kan och bör öka genom såväl målen för hållbar utveckling som människors livskvalitet. Det är mycket troligt att kapital kommer att vara lösningen, det behöver bara anpassas. Det finns tre huvudvariabler i ekvationen för varje medlemsstat som skulle framträda på plattformen (EUmanising Economy) för att förstå den ansträngningsgrad som många känner till: 1) löner, 2) bostäder och 3) kostkostnader. Genom att bara lägga ut denna information per medlemsstat på den plattformen skulle man mycket lättare kunna förstå och dela den allvarlighetsgrad som har funnits och som inte visar några tecken på att bli mindre allvarlig.

Flera studier och ekonomer varnar för att vårt nuvarande ekonomiska tänkande inte kan finna en lösning i vår fruktansvärda situation. Den konstanta viljan att skapa ekonomisk tillväxt förstör miljön (Potsdam Institute for Climate Research, 2022) och hållbar ekonomisk tillväxt är inte heller möjlig, vilket flera studier visar (Europeiska miljöbyrån 2019) – vilket också bekräftas av återkopplingseffekten. Under lång tid har befolkningens välbefinnande frikopplats från ekonomisk tillväxt (Australian National University, Kubiszewski et al, 2013) till skillnad från miljön. Det skulle därför vara EU:s uppgift att vara en pionjär för en ny typ av ekonomisk politik med verkligt inflytande. Det krävs omfattande reformer för att uppnå detta, men det är det enda sättet att motverka klimatförändringarna.

Abort är en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Europa och i historien. Abort strider mot artikel 2 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Alla ofödda och födda förtjänar skydd av rätten till liv. Vi måste upphöra med abort för att respektera de mänskliga rättigheterna och artikel 2. USA hade en enorm seger när Roe V Wade störtades. Europa kommer att följa samma väg och ge en röst åt den röstlösa. Vi ungdomarna kommer aldrig att sluta kämpa förrän alla ofödda har rätt till liv. Vi är den livsvänliga generationen!

I dag vid en workshop vid EYE nämnde talarna olika problem med valet – lågt antal röstdeltagare, särskilt ungdomar, desinformation, bristande förståelse för komplexa lagstiftningsprocesser i EU, risk för autokratiska system. David van Reybrouck skrev en bok, ”Against Elections”, där han föreslog samtalsdemokrati. En av hans idéer är att bilda tillfälliga kommittéer bestående av EU-medborgare i stället för politiker. En sådan kommission kan företräda människor med olika bakgrund och perspektiv. Bör inte EU-institutionerna anpassa en sådan samtalsdemokrati och vara öppnare i lagstiftningsprocesser för att ge medborgarna själva makt?

ReRoot-projektet är en liten organisation som just håller på att inrättas för att stödja oförutsedda samhällen som studeras i läger med kammarutbildning, resurser för regenerativt jordbruk och naturbaserad terapi. Den stöder deras fysiska behov på kort sikt samt långsiktig integration, psykiskt och fysiskt välbefinnande. Jag har just startat det här projektet och behöver stöd!

Det är ytterst viktigt att ha en (frivillig) slutexamen i slutet av gymnasiet, t.ex. SAT, så att ungdomar i Europa har lika möjligheter att komma in på universitet i EU. Det är till exempel inte möjligt att jämföra en tysk medborgares betyg med en österrikisk medborgare på grund av de stora skillnaderna i utbildnings- och betygssystem. För vissa studieprogram kan man dock behöva åka utomlands. Det är också mycket viktigt för unga vuxna att utforska nya länder och kulturer, vilket bör ligga i linje med EU:s mål. Det faktum att studier inom EU redan är avgiftsfria fungerar ovanligt väl.

Vi behöver en europeisk konstitution för barns rättigheter. I de europeiska ländernas sociala system måste det finnas en garanterad minimipension för barn, så att inga barn drabbas av fattigdom. I utbildningsanstalterna måste de demokratiska värderingarna spridas och leva.

Vi har många uppgifter till nytta med att ha en person med diagnoser som arbetstagare. Att ha ett arbete är en enorm sak för var och en, men särskilt för en person som ställs inför en viss diagnos. 2024 är ett avgörande år när det gäller att förbättra utbildningsnivån och förbättra situationen med medvetenhet om sjukdomar, i detta fall multipel skleros. Finns det redan projekt på detta område? Ja, men jag vill se ett projekt på EU-nivå där varje land kan dra nytta av projektet, för att ha samma kunskapsnivå och kunskap som i Belgien och Kroatien. Vissa förbättringar har redan gjorts, men det finns ett behov av mer, där människor med kroniska sjukdomar kan förespråka vår sjukdom och våra behov.

En stor andel ungdomar anser sig vara tvungna att arbeta gratis i sina första yrkeserfarenheter. Ibland är oavlönade praktikplatser de första möjligheter vi ger oss att börja skaffa sig erfarenhet. Även om praktikplatser är användbara för att förvärva erfarenhet i våra första steg bör det vara förbjudet att vara en oavlönad praktikant i hela EU. Endast de som har råd att arbeta gratis (på grund av familjestöd eller större ekonomisk kapacitet) kommer att kunna få tillgång till dessa yrkesmöjligheter, vilket främjar ojämlikhet och social orättvisa. För att garantera lika möjligheter och skydda ungdomars rättigheter bör därför all oavlönad praktik förbjudas.

För att på ett effektivt sätt ta itu med och bekämpa rasincidenter i skolorna är det mycket viktigt att inrätta ett övervakningssystem för att följa skolornas resultat när det gäller att hantera sådana incidenter. Följande rekommendation föreslås: Införande av ett system för övervakning av incidenter efter ras i skolorna: Utbildningsmyndigheterna bör utveckla och genomföra ett standardiserat system för övervakning av rasincidenter i skolor i hela Europa. Detta system bör omfatta omfattande datainsamlings- och analysmekanismer för att spåra och dokumentera fall av rasdiskriminering, trakasserier, mobbning och våld i utbildningssammanhang. Övervakningssystemet bör fånga upp både frekvensen och arten av rasincidenter och se till att korrekt och aktuell information finns tillgänglig. Genom att införa ett robust system för övervakning av rasincidenter kan utbildningsmyndigheterna få värdefulla insikter om förekomsten av rasrelaterade incidenter och arbeta för att förebygga sådana incidenter i skolorna och vidta åtgärder för att ytterligare hjälpa studenter och lärare. Denna proaktiva strategi kommer att säkerställa att offer för rasism/diskriminering ”blir hörda” och att åtgärder vidtas, eftersom forskning tyder på att majoriteten av eleverna inte rapporterar rasistiska incidenter på grund av bristande insatser från skolans sida. Dessutom kommer detta initiativ att bidra till att identifiera områden där förbättringar kan göras, ligga till grund för evidensbaserad politik och främja en kultur av respekt, inkludering och jämlikhet inom utbildningsinstitutioner.

Att införliva utrotningsdagen i skolornas läroplaner i Europa kommer att bidra till att skapa inkluderande samhällen som erkänner historiska orättvisor, utmanar systemisk diskriminering och arbetar för en rättvisare framtid. Lektioner i slaveravfolkningsveckan skulle ha en tvärvetenskaplig inriktning och omfatta olika ämnen som historia, litteratur, konst och samhällsvetenskap. Genom att utforska ämnet ur olika perspektiv kan eleverna få en mer omfattande förståelse av de komplexa historiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekterna av slaveri och dess avskaffande.

EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 – behovsreform Förslaget i strategin att kvoter för 50:50 är nödvändiga för att bekämpa bristande jämställdhet, eftersom ledande positioner måste representera befolkningens befolkning är ett som allvarligt undergräver våra roller som individer i samhället. Det gör mig tveksam till hur Europaparlamentet självt uppfattar männens avsikter. Hur kan jag på ett säkert sätt navigera i världen som kvinna när de strategier som används för att bekämpa bristande jämställdhet endast tar itu med de faktiska resultaten av misogyny och ytterligare sprider ojämlikheter? Jag är fast övertygad om att det finns ett behov av att ändra strategin för att bekämpa bristande jämställdhet. I stället för att fokusera på att på konstlad väg skapa mångfald i ledande ställning är det nödvändigt att avleda vår uppmärksamhet till att utveckla en strategi där jämställdhet eftersträvas individuellt snarare än på lagstiftningsmässig nivå. Lika möjligheter bör värderas högre än lika resultat, och i slutändan bör delegeringen av ledande befattningar och ledande befattningar baseras på meriter och aldrig kön.

Målen för hållbar utveckling gör det möjligt att inleda projekt inom de olika teman som de representerar. De gör det möjligt för institutioner och medborgare att bättre förstå vem man riktar sig till och i vilket syfte, till exempel en lag antas.

Öppenhet är en viktig aspekt av demokratin, och vi förtjänar att förstå vad som händer och utveckla våra egna alternativ. I Sverige finns till exempel en programvara som kallas BankID och som används som elektroniskt id-kort, men den är skyddad och endast tillgänglig på Apples, Microsofts och Googles operativsystem. Detta stärker deras redan starka oligopol och skadar medborgare som inte följer reglerna. Frivilliga skulle kunna portera ett id-system med öppen källkod till valfri plattform.

För att Europa ska kunna hantera invandringen på ett framgångsrikt sätt bör det införas strikta minimivillkor som avgör i vilken utsträckning varje migrant ska förväntas integreras. Migranter bör göras medvetna om dessa förhållanden vid ankomsten. Villkoren bör omfatta insatser för att öka deras språkkunskaper. hitta arbete, delta i volontärverksamhet. och så vidare. De som inte är villiga att acceptera och agera i enlighet med dessa villkor – särskilt de som befunnits ha begått brott – bör inte tillåtas att stanna kvar i Europa på lång sikt.

Detta kräver naturligtvis att migranterna har möjlighet att integrera sig själva och agera för att uppnå dessa villkor. EU och medlemsstaterna bör därför göra stora investeringar för att stödja nyanlända migranter och kandidater för långvarig integrerad bosättning.

Vi bör tillhandahålla gratis Interrailkort till alla unga européer när de fyller 18 år. Detta skulle ge dem möjlighet att själva uppleva Europa och europeiska resor. Det skulle öka möjligheterna för missgynnade ungdomar som inte har råd att resa utomlands.

EU-medborgarna bör få en bättre förståelse av hur EU fungerar och vilka fördelarna med att vara EU-medborgare är.

Människor från hela EU – särskilt i förorterna – bör betraktas som européer. Det är fantastiskt att tillhöra en viss kultur, identitet eller nationalitet, men vi måste också komma ihåg vad som för oss samman. 

Européerna bör lära sig mer om demokrati och europeiska värden redan från tidig ålder, och människor bör påminnas omsin skyldighet att rösta. Elever och studenter bör till exempel lära sig om rättsstatsprincipen, som är en av hörnstenarna i vår demokrati. Det är också nödvändigt att tillämpa olika typer och format av utbildning beroende på åldersgrupp.

Eleverna bör också lära sig om den europeiska historien och de olika kulturerna i EU, särskilt kulturerna hos dem som geografiskt sett ligger längre bort från dem. Detta kommer att göra EU starkare och mer självförsörjande och se till att studenterna blir mer medvetna om EU:s betydelse i deras eget liv och de möjligheter det erbjuder dem. 

Dessutom börungdomarna anordnas så att de kan besöka EU-institutioner som Europaparlamentet, så att de kan få en förstahandsbild av hur EU fungerar. Detta har den ytterligare fördelen att föra samman ungdomar. Vi bör också informera människor om fördelarna med EU för att motverka manipulation från andra makter.

Europaparlamentet utgör EU:s demokratiska bas och är därför en viktig institution. Den bör dock reformeras för att nå sin fulla potential.

Olika sätt att göra detta skulle kunna vara följande:

• Parlamentet bör ge medlemsstaterna möjlighet att använda enmansvalkretsar för nationella minoriteter, utan att (i praktiken) tillåta ett system med ”först efter post” när det gäller mycket små valkretsar.
• Kommissionen bör ha initiativrätt att föreslå ny lagstiftning. Förslag bör kunna läggas fram av antingen en politisk grupp, ett utskott eller en grupp av ledamöter som företräder minst 5 % av parlamentet.
• Det bör fortsätta att ha ständiga och tillfälliga utskott med fokus på specifika politiska områden. Utskottens sammansättning bör även i fortsättningen återspegla parlamentets politiska sammansättning.
• Den bör övergå till ett enda parlament i Bryssel för att minska de administrativa kostnaderna.
• Den bör arbeta för att främja jämställdhet, t.ex. genom att inrätta ett ersättningssystem för föräldraledighet i Europaparlamentet, som är tillgängligt för var och en av föräldrarna.

EU bör tvinga sociala medieplattformar att se till att varje konto på sociala medier är en verklig person. Om vi anser att plattformar som Facebook eller Instagram är en del av det offentliga rummet bör ingen tillåtas att få sin identitet!

Om en person bryter mot en lag när han eller hon använder en av dessa plattformar, är det dessutom endast om användarna tvingas avslöja sin identitet som gör det möjligt för myndigheterna att hantera brott, vilket gör sociala medier till ett säkrare utrymme.

Den kris som Grekland har drabbats av under det senaste årtiondet är inte över. Landet, som är en av hörnstenarna i Europas historia, behöver så mycket hjälp som möjligt från EU för att övervinna sina ekonomiska svårigheter. Grekland behöver radikala reformer av socialpolitiken och välfärden samt ekonomiskt stöd för att hantera migrationskrisen.

Att ge Grekland en chans innebär att ge en chans till Europas framtid.

I stället för att fokusera på människans inverkan på klimatförändringarna bör vi främja idén om mänskligt blomstrande: Detta innebär att vi måste använda de energikällor som är mest fördelaktiga för oss i varje ögonblick och sluta skylla på människor för förstörelsen av vår planet. Mänsklig påverkan på miljön bör inte ses som vare sig moralisk eller omoralisk, eftersom den trots allt är oundviklig. Vi bör ta hand om planeten och samtidigt ta hänsyn till vår egen lycka och vårt eget välstånd.

Det behövs alleuropeiska initiativ som för samman människor i Europa i en anda och vänskap. Varje student skulle till exempel kunna tilldelas en virtuell europeisk vänner (VEF) från ett annat EU-land som de kan kommunicera med virtuellt.

Europeiska rådet bör reformeras för att bli en bättre europeisk institution och bidra till en bättre fungerande Europeisk union.

Olika sätt att göra detta skulle kunna vara följande:

• Europeiska rådet bör slås samman med Europeiska unionens råd i ett råd som likställs med parlamentet när det gäller lagstiftningsbefogenheter. Detta inbegriper initiativrätten att föreslå ny lagstiftning.
• Den bör bestå av företrädare för de nationella regeringarna.
• Den bör verka med kvalificerad majoritet inom alla politikområden, inbegripet den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), vilket innebär att 55 % av medlemsstaterna måste rösta för och dessa medlemsstater bör då representera 55 % av den europeiska befolkningen.
• Den blockerande minoriteten (minst fyra medlemsstater som utgör mer än 35 % av EU:s befolkning) bör avskaffas, samtidigt som Ioannina Compromise behålls.
• Europeiska rådet bör utse en ordförande för en 5-årsperiod, som ska leda mötena och ansvara för en statschefs symboliska, ceremoniella och diplomatiska uppgifter.
• Den bör öka öppenheten och insynen. Generellt sett måste alla dess möten, även de som inte rör lagstiftning, samt mötena i dess underordnade organ (förberedande organ och Coreper) vara offentliga och direktsända.

Pandemin har blottlagt en brist på möjligheter för studenter att komma i kontakt med varandra. En nätplattform bör skapas genom vilken studenter kan interagera med sina kollegor i andra EU-länder. De kan dela med sig av sin kultur, sitt språk och sina traditioner, lära av varandra, hitta nya vänner och ha roligt.

Genom att måla alla tak vita återger de den värme som kommer från solen, i stället för att absorbera den som mörkfärgade ytor. Detta kan leda till en temperaturminskning i europeiska städer under sommarmånaderna. Därför bör EU göra vita tak till en skyldighet för nya byggnadsprojekt och renoveringsplaner.

En av de största svårigheterna för eleverna är att välja en karriärväg de vill följa. Studenter tar i allmänhet endast hänsyn till yrken som är populära i samhället eller bekanta med dem, och inte många har tillgång till en yrkesvägledare.

Därför är det viktigt att informera eleverna om olika typer av yrken och erbjuda dem praktisk erfarenhet. Detta kan göras genom virtuella evenemang såsom en karriärmässa på nätet som anordnas av EU. Dessa evenemang skulle göra det möjligt för eleverna att träffa experter från olika områden.

Vi bör legalisera cannabis i alla EU:s medlemsstater. Detta kommer att stoppa organiserad brottslighet och maffior och öka intäkterna och sysselsättningen.

Dessutom bör alkohol- och tobaksföretag ställas till svars. Även om alkohol och tobak är mycket farligare än cannabis har den varit laglig i många år. Företagen bör vara skyldiga att betala tillbaka till hälso- och sjukvårdssystemet för att kompensera för de sjukdomar de bidrar till.

Alla medborgare bör garanteras en miniminivå av hälso- och sjukvård, oavsett inkomst eller EU-pass. Vi måste garantera följande:

• rättvis och standardiserad prissättning av narkotika i hela Europa
• lika tillgång till innovativa behandlingar och livräddande läkemedel
• liknande väntetider för operationer och förfaranden
• jämlik och rättvis uppföljning av covid-19 för alla som drabbats av sjukdomen

Det har varit ett år av oro för våra hälso- och sjukvårdssystem i samband med covid-19-pandemin. Skulle det inte vara en stor källa till motståndskraft att hålla EU:s medlemsstater på en viss nivå inom hälso- och sjukvården och bidra till att finansiera detta i hela regionen i händelse av framtida virusutbrott? EU behöver ett allmänt hälso- och sjukvårdssystem med en gemensam budget som alla medlemsstater bidrar till. Denna budget bör garantera lika lön för hälso- och sjukvårdspersonal och en likvärdig omsorgsnivå för alla EU-medborgare.

EU bör skapa ett obligatoriskt, transnationellt program som alla ungdomar som efter arton år kan delta i och som kan kopplas till sociala tjänster och lokala utvecklingsprojekt. Det skulle endast vara ett verkligt transnationellt program om det gör det möjligt för medborgare att flytta till andra länder för att t.ex. delta i arbetsläger eller volontärtjänster. På så sätt skulle ungdomar kunna mötas, bygga upp livslånga vänskap, men också öka medvetenheten om medborgerliga skyldigheter, europeisk identitet och solidaritet. Programmet skulle på så sätt kunna bygga vidare på befintliga program som Erasmus + och Europeiska solidaritetskåren.