EU bör skapa en musik- och kulturfestival med huvudtemat delaktighet och en scene för migranter och minoriteter av alla slag för att skapa en scen för dem som inte hade scenen och även för att värdesätta Europas och demokratins kulturarv och för att stödja musikindustrin.

Vi behöver journalister som är engagerade i kritiskt tänkande och kritisk information, men det är svårt i en värld som hotas av falska nyheter och artificiell intelligens. Mitt förslag är att EU bör involveras i denna fråga och kräva tydlig lagstiftning och tydliga normer för att begränsa och identifiera användningen av AI i medieföretag.

Att förstå, anamma och främja den kulturella mångfalden i Europa. Det skulle ha många fördelar när det gäller att få reda på andra kulturer genom musik, konst, mat och hobbyer.

En AI-modell som kan konvergera på alla EU-språk skulle kunna främja förståelse och möjliggöra gränsöverskridande kommunikation.

Klickbete, vilseledande rubriker och falska nyheter är de oönskade produkterna i dagens sociala medier och den omedelbara tillgången till information tack vare internet. Mediernas incitament att göra journalistik är i obehag, och mediernas uppförandekod har brutits – allt på grund av att medierna måste samla in annonsintäkter med hjälp av vilseledande rubriker för att sprida innehåll med raserat innehåll och det minskade antalet faktiska kontroller och insamling av källor på grund av påtryckningarna att ge ”skopan”. För att undvika detta behöver vi en mekanism som gör det möjligt att väcka talan mot medieföretag på grundval av oegentligheter i deras rapportering av informationsspecifika artiklar eller sändningar. Detta bör göras i enlighet med en flexibel men tydlig uppsättning journalistregler. Det flaggade nyhetsmediekanalen bör bedömas av en särskild mediejury med tillräckligt med tid för att bedöma innehållet, språkanvändningen, källorna och dess inverkan i samhället. Efter sin bedömning kan det medföra en anseendemässig belastning för nyhetsinkomsten under en viss tidsperiod och av ett visst värde. Denna vägtull kommer att ändra försäljningsställets genomsnittliga renommépoäng för den period som fastställts av juryn. Nyhetsmediernas genomsnittliga renommépoäng måste synas på deras webbsidor och i alla nyheter de producerar, och skulle kunna fungera som en parameter i algoritmen för sociala medier för att begränsa spridningen av otillförlitliga nätverk i sociala medier. På så sätt kommer medieföretag att ha ett incitament att skydda sina renommépoäng för god journalistik och ge allmänheten mer kontroll och tid att bedöma falska nyheter och sätta ett pris på allmänhetens förtroende för beteenden som vilseleder och vilseleder allmänheten på ett mer transparent och ansvarsfullt sätt.

Europeiska unionen bör genomföra ett program för bidrag och andra former av stöd till universitet och andra forskningsorganisationer som är verksamma i medlemsstaterna och som fokuserar på utveckling av artificiell intelligens för hållbar utveckling och globalt välstånd.

I dag äger offentliga sociala medier främst rum på plattformar som kontrolleras av privata vinstdrivande företag som Facebooks moderbolag Meta, Twitter eller ByteDance. När offentliga institutioner kommunicerar via dessa kanaler får de dessa icke-demokratiska aktörer till Bright of digital kommunikation. Samtidigt tvingar den medborgarna att konsumera reklam för att få information till allmänheten. För det tredje blir de europeiska kommunikationskanalerna beroende av amerikanska och kinesiska företag. Offentliga organ bör därför bidra till att skapa hållbara europeiska kommunikationskanaler genom att använda öppna protokoll (Matrix, Activiy Pub) och sin egen digitala infrastruktur (i den mening som avses i Fediverse).

När någon går in på en nyhetswebbplats bör det finnas en varning för att vara försiktig när du läser på webbplatsen. Detta bör gälla alla nyhetsplatser som inte uttryckligen anger alla sina informationskällor. Om en nyhetswebbplats inte innehåller alla källor kommer den automatiskt att betraktas som ”inte tillförlitlig”.  På så sätt kommer nyhetssajterna att uppmuntras att dela med sig av alla sina informationskällor och på så sätt bekämpa desinformation.

Yttrandefriheten är mycket viktig, men nyhetswebbplatser, sidor och konglomerat (med mer än tusentals och miljontals följare) måste vara mer ansvariga för att följa reglerna och inte sprida felaktig information.

EU bör arbeta för en gemensam ram för erkännande och faktiskt främjande av digitala rättigheter som mänskliga rättigheter. detta bör inbegripa lika tillgång till internet i alla europeiska regioner och för alla EU-medborgare för att överbrygga den digitala klyftan.

En av de största farorna med att sprida falska nyheter är att de manipulerar den allmänna opinionen och leder till en snedvridning av verkligheten. Hashtaggar eller taggar på sociala medier, t.ex. baserade på otillförlitlig eller falsk information, vilseleder ofta människor, eftersom de påverkar deras sätt att tänka. Falska nyheter och taggar har i alltför hög grad använts som ett verktyg i politiska konflikter, bland annat i ockupationen av territorier. Mer specifikt kan hashtaggen #CrimeaIsRussia, som har använts som ett verktyg för Rysslands desinformationskampanj, ses som ett medel för hybridkrigföring. Problemet är att om ovanstående tagg finns kvar på nätet i många år kan de kommande generationer som klickar på den bilda en falsk känsla av verkligheten när det gäller den politiska situationen i Krimregionen.

Som ett nästa steg måste EU arbeta för att begränsa falska och vilseledande taggar och hashtaggar på sociala medier. Det är nödvändigt för Europa att hitta lämpliga verktyg i denna riktning för att skydda sina värden, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. 

 

Det behövs alleuropeiska initiativ som för samman människor i Europa i en anda och vänskap. Varje student skulle till exempel kunna tilldelas en virtuell europeisk vänner (VEF) från ett annat EU-land som de kan kommunicera med virtuellt.

Vi måste uppmuntra användningen av cyklar som en primär transportform. Ett sätt för europeiska städer att göra detta är att öka mängden avskilda cykelbanor på deras territorium. EU-institutionerna måste öka medvetenheten om fördelarna med cykling genom att utveckla en verklig cykelkultur i Europa.

Inte bara mänsklig utveckling utan också jordens och mänsklighetens överlevnad är beroende av de beslut vi fattar nu. EU bör därför inrätta ett framtida forskningscentrum med tvärvetenskapliga expertgrupper, bland annat forskare, ekonomer, etister och framtidsforskare. Olika kulturer, länder och kön bör representeras här för att undersöka vilka beslut som bäst kan fattas nu.

Viktiga forskningsämnen skulle kunna vara följande:

• skydd av arter och biologisk mångfald
• bekämpning av den globala uppvärmningen
• skydd av waiter, luft, mark och skogar
• motverka svält, fattigdom och sjukdomar
• konfliktförebyggande
• spridningstolerans

Europaparlamentet utgör EU:s demokratiska bas och är därför en viktig institution. Den bör dock reformeras för att nå sin fulla potential.

Olika sätt att göra detta skulle kunna vara följande:

• Parlamentet bör ge medlemsstaterna möjlighet att använda enmansvalkretsar för nationella minoriteter, utan att (i praktiken) tillåta ett system med ”först efter post” när det gäller mycket små valkretsar.
• Kommissionen bör ha initiativrätt att föreslå ny lagstiftning. Förslag bör kunna läggas fram av antingen en politisk grupp, ett utskott eller en grupp av ledamöter som företräder minst 5 % av parlamentet.
• Det bör fortsätta att ha ständiga och tillfälliga utskott med fokus på specifika politiska områden. Utskottens sammansättning bör även i fortsättningen återspegla parlamentets politiska sammansättning.
• Den bör övergå till ett enda parlament i Bryssel för att minska de administrativa kostnaderna.
• Den bör arbeta för att främja jämställdhet, t.ex. genom att inrätta ett ersättningssystem för föräldraledighet i Europaparlamentet, som är tillgängligt för var och en av föräldrarna.

Ost är en del av Europas kulturarv. EU bör därför anslå medel till de jordbrukare som producerar Harzer k se, Halloumi, Gorgonzola, Saint-Nectaire och andra ostar. Samtidigt bör myndigheterna inleda informationskampanjer till allmänheten om de olika ostarnas hälsofördelar och egenskaper.

Den kulturella och den kreativa sektorn, inbegripet alla deras undersektorer och företrädare, bör stödjas bättre av lokala myndigheter. Alla berörda parter i varje stad bör gemensamt utforma en handlingsplan och utvecklingsstrategi för de kulturella och kreativa näringarna med regelbundna kulturella kartläggningar för att identifiera lokala resurser till stöd för industrin. Detta måste göras med de berörda europeiska, nationella och lokala institutionernas engagemang, stöd och samordning.

Pandemin har blottlagt en brist på möjligheter för studenter att komma i kontakt med varandra. En nätplattform bör skapas genom vilken studenter kan interagera med sina kollegor i andra EU-länder. De kan dela med sig av sin kultur, sitt språk och sina traditioner, lära av varandra, hitta nya vänner och ha roligt.

Med inspiration från ”Humans of New York” bör EU lansera en kampanj Humans of the EU: en plattform där EU-medborgare kan dela med sig av sina personliga berättelser. Detta kan bidra till att bygga upp förbindelser och öka empati mellan människor från olika delar av unionen.

För att sprida EU:s erfarenheter och bästa praxis inom utbildning, kultur, ungdom och idrott skulle det vara relevant att inrätta EU:s ungdomsnav i länderna i det östliga partnerskapet. Det skulle vara fördelaktigt för ungdomar i dessa länder att ha platser där de kan träffa EU:s företrädare, lära sig om bästa praxis inom utbildning, kultur och idrott och genomföra initiativ under överinseende av en sådan plattform.

Större ansträngningar bör göras för att integrera migrerande barn i samhället. Migrerande barn måste nu lära sig ett nytt språk samtidigt som de följer den vanliga kursplanen. Detta är ineffektivt.

Intensiva språkkurser bör införas så att invandrarbarn lär sig språket i sitt nya hem innan de börjar följa vanliga läroplaner.

Sedan pandemins början väntade alla på uppfinning av ett vaccin, eftersom det är avsett att vara det enda sättet att återgå till det normala livet före covid-19. Vi har nu flera typer av vacciner, men det finns människor som motsätter oss vaccineringen.

I Georgien är antivaxxerrörelsen ganska stark. I många fall beror detta på bristande kunskap. Många anser att vaccin är farligt. Lokala myndigheter bör anordna evenemang, onlinemöten och annonsera för att öka medvetenheten om covid-19-vaccineringen och dess fördelar.

I ett stort antal vetenskapliga och sociala forskningsstudier betonas vikten av sexualundervisning på högstadie- och gymnasienivå. Unga tonåringar behöver praktisk och saklig information.

I vissa samhällen är frågor som rör sexualitet tabu- och människor diskuterar inte dem i hem, skolor och centrum. Till följd av detta riskerar tonåringar nu att drabbas av sexuellt överförbara infektioner, psykiska sjukdomar och kroniska hälsoproblem samt diskriminering av hbtqi-personer och mobbning i skolan.

En av utmaningarna är bristen på lärare som har den kunskap och utbildning som krävs för att sprida lämplig och korrekt information om sexuell och reproduktiv hälsa. Ytterligare hinder är motstånd från kulturella och religiösa ledare och avsaknaden av utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa i allmänhet, både på lokal nivå och EU-nivå.

Låt oss samla och förse lärarna med rätt information, med stöd av forskare och hälso- och sjukvårdsspecialister, som utgångspunkt.

Kritiskt tänkande bör undervisas sedan första lönegraden. Detta skulle, utöver nyhetskunskaper, bidra till att vår union utvecklas och begränsa den illiberala och ovetenskapliga fördomar som anti-vax, konspirationsteorier och typen.

• Liberala konst, teaterproduktioner, musikprogram, immersiva konstproduktioner, modellFN-projekt och sådana i klassrum på mellan- och gymnasienivå kommer att bidra till att driva våra medborgare till en mycket mer inkluderande och progressiv generation.
• Vi skulle kunna börja med mer utbildning för nationella institutioner och fortsätta med program och tävlingar på EU-nivå, inklusive Eurovision-sändningar för modell UN – eller ”Model-EU”.

Vi bör tillhandahålla gratis Interrailkort till alla unga européer när de fyller 18 år. Detta skulle ge dem möjlighet att själva uppleva Europa och europeiska resor. Det skulle öka möjligheterna för missgynnade ungdomar som inte har råd att resa utomlands.

Medborgarna kommer endast att komma överens om en strikt politik om de förstår varför de är nödvändiga. Därför måste EU finansiera fler klimatjournalistiska projekt: ju mer effektiv kommunikation är, desto mer välutbildad blir befolkningen. Detta kommer att leda till ett ökat tryck från allmänheten på företagen, eftersom de kommer att hållas ansvariga för sin miljöpåverkan.

Erasmus ± programmet har visat sig vara det bästa sättet att skapa starka relationer utanför de nationella gränserna, och därför måste vi utvidga programmet – eller skapa andra program enligt samma idé – för hela befolkningen.

Gymnasieelever, arbetstagare och personer med funktionsnedsättning utgör grupper för vilka det är svårare att få tillgång till sådana program. De bör också kunna utveckla sina färdigheter i ett annat europeiskt land genom utbyte med andra européer. Genom att finansiera dessa akademiska och kulturella program kommer vi att återgå till den bästa idén om Europa: en kontinent med ett starkt kulturliv som kan skapa en gemensam känsla av tillhörighet till en gemenskap utanför de gamla nationernas gränser. 

I en tid då nationalismen ökar är det viktigt att nå ut till varandra snarare än att bli alltmer isolerad. Detta innebär inte att det är fel att uttrycka din nationella identitet och tillhörande traditioner. Det innebär snarare att vi måste kommunicera bättre med varandra, lära känna andra kulturer och lära oss om andras traditioner och historia.

Vi lever ofta i en mångkulturell miljö, men ändå talar relativt få människor om andra medborgares ursprungskulturer. Ett möjligt sätt att få tillgång till andra kulturer är språkkurser. Språk är naturligtvis ett mycket bra sätt att få en bättre förståelse av andra kulturer: Dessa tenderar för närvarande att fokusera mer på ren språkinlärning. Om de fokuserade mer på undervisning i kulturella aspekter skulle en bättre mångkulturell miljö kunna skapas.

Vissa EU-medborgare bor inte inom unionens gränser – men deras bostadsort bör inte hindra dem från att delta i aktiviteter som solidaritetskåren, kulturella eller liknande evenemang. Genom användning av ny teknik eller inrättande av program som är särskilt inriktade på dem som bor utomlands ska tillgängligheten till verksamhet öka utanför unionens gränser. På så sätt har unga EU-medborgare utanför EU en rättvis möjlighet att engagera sig, delta och uttrycka sina åsikter om unionens framtid.

Vindkraftverk har negativa konsekvenser för både vilda djur och lantbruksdjur. Jordbrukarna tvingas därför flytta bort och invadera andra områden, vilket bidrar till landskapsförändringar. Eftersom dessa motorer inte kräver särskilt mycket underhåll uppmuntras arbetstagarna inte heller att bo på landsbygden, vilket innebär att färre människor flyttar till dessa områden.

Det är lättare för jordbrukare att tjäna pengar från energiindustrin än från att odla produkter, vilket de brukade göra traditionellt. Detta leder till att marken i vissa områden förlorar sina mineralegenskaper och leder till ytterligare förändringar i känsliga landskap. Förekomsten av vindkraftparker i vissa EU-länder, t.ex. Spanien, måste begränsas för att bevara det traditionella levnadssättet inom dessa befolkningsgrupper och skydda både miljön och ekonomin.

För de områden där förnybar energi fortsätter att fungera effektivt bör lokala, nationella och EU-omfattande institutioner ge incitament till innovativa projekt och investera i tillgängligheten till dessa områden för att främja nya arbetstillfällen.

Europa har en rik historia inom konst och kultur. Det finns många begåvade europeiska konstnärer som inte får den exponering de förtjänar på grund av den amerikanska kulturens dominans och bristen på främjande av europeisk kultur.

Vi bör därför inrätta en byrå för konst i EU. Denna byrå skulle kunna bidra till att utveckla, stödja och främja idéer som rör konst, såsom film, musik, grafik och/eller andra konstfestivaler i Europa. Det skulle kunna stödja Netflix-liknande europeiska strömningsplattformar som främst fokuserar på europeisk film och kultur, eller till och med skapa en alleuropeisk underhållningsindustri liknande Hollywood.

EU måste investera i filmindustrin, eftersom den inte bara sysselsätter skådespelare och regissörer, utan även grafiska formgivare, ljudredaktörer, CGI-operatörer och många fler som är utbildade på kreativa områden.

Andra idéer skulle också kunna vara att

• bevilja stöd till filmproducenter,
• marknadsföra filmerna och distribuera dem i hela EU, och
• skapa en EU-filmorganisation med prisföreställningar för europeiska filmer som inte är anglofoner.