Med tanke på vikten av demokratisk representation och ständig förnyelse av politiska positioner erkänner vi behovet av att fastställa tydliga urvalskriterier för ledamöternas och kommissionsledamöternas befattningar, i syfte att stärka representativiteten, oberoendet och medborgarnas förtroende för EU-institutionerna. Artikel 1 Standardisering av valregler 1 – alla medlemsländer i Europeiska unionen måste anta ett enhetligt valsystem för val av ledamöter av Europaparlamentet. 2 – det proportionella systemet för representation rekommenderas, vilket säkerställer att antalet platser fördelas i proportion till de röster som de politiska partierna får. Artikel 2 Behörighet som ledamot av Europaparlamentet 1 – fastställa som behörighetskriterium för tjänsten som ledamot av Europaparlamentet att personen inte har haft någon statlig funktion på någon nivå (nationell, regional eller lokal) under de senaste 2 åren före utnämningen. 2 – verkställande, ministermässiga, parlamentariska eller administrativa befattningar i en nationell regering samt befattningar i internationella organisationer eller regionala/lokala myndigheter betraktas som myndighetsfunktioner. Artikel 3 Termbegränsning 1 – varje medborgare kan kandidera till uppdraget som ledamot av Europaparlamentet under högst tre mandatperioder. Artikel 4 Behörighet till posten som ledamot av Europaparlamentet, kommissionsledamot 1 – som ett kriterium för behörighet till posten som kommissionsledamot fastställa att personen inte har innehaft någon statlig befattning på någon nivå (nationell, regional eller lokal) under de senaste 4 åren före utnämningen. 2 – myndighetsuppgifter omfattar verkställande, ministermässiga, parlamentariska eller administrativa befattningar i en nationell regering samt befattningar i internationella organisationer eller regionala/lokala myndigheter. Artikel 5 Nomineringsförfarande 1 – kontrollen av behörighetskriterierna ingår i utnämningsförfarandet för EU-kommissionären. 2 – medlemsstaterna är skyldiga att avge en formell förklaring om att den föreslagna kandidaten inte har innehaft någon regeringsposition under de senaste 4 åren. Genomförandet av detta förslag skulle kunna bidra till att garantera ledamöternas förnyelse och oberoende samt till att främja större representativitet och mångfald av erfarenheter i Europaparlamentet. Detta skulle stärka legitimiteten i de beslut som fattas och öka medborgarnas förtroende för Europeiska unionens demokratiska process.

Bekvämlighetsflagg underlättar olaglig verksamhet i havet, såsom IUU-fiske, människohandel, piratkopiering och låga skattebetalningar. De nuvarande registreringsprocesserna och bristen på historik för bekvämlighetsflaggor är inte effektiva. Därför bör ett direktiv utarbetas och genomföras, med krav på att alla europeiska fartyg ska registreras i en centraliserad databas, så att alla flaggregister kan spåras. Denna databas skulle dock inte ha möjlighet att lämna ett tomt årsfält (i likhet med de regler som gäller för registrering av flygplan).

I dag vid en workshop vid EYE nämnde talarna olika problem med valet – lågt antal röstdeltagare, särskilt ungdomar, desinformation, bristande förståelse för komplexa lagstiftningsprocesser i EU, risk för autokratiska system. David van Reybrouck skrev en bok, ”Against Elections”, där han föreslog samtalsdemokrati. En av hans idéer är att bilda tillfälliga kommittéer bestående av EU-medborgare i stället för politiker. En sådan kommission kan företräda människor med olika bakgrund och perspektiv. Bör inte EU-institutionerna anpassa en sådan samtalsdemokrati och vara öppnare i lagstiftningsprocesser för att ge medborgarna själva makt?

EU har tagit fram konkreta mål för hur situationen för ungdomar i hela Europa kan förbättras. Det finns dock få kunskaper bland den breda allmänheten om de europeiska ungdomsmålen. Särskilt som en uppföljning av Europaåret för ungdomar är det viktigt att visa att ungdomar är en prioritering för EU. För att uppnå detta bör EU samarbeta med nationella, regionala och lokala ungdomsorganisationer samt med Europarådet, som har stor sakkunskap att erbjuda när det gäller att genomföra sådana program på fältet. Dessutom måste processen vara inkluderande och nå ut till ungdomar i de utrymmen där de är aktiva, inbegripet sociala medier och samråd i det verkliga livet. Utöver detta måste ungdomsmålen nå oorganiserade ungdomar och visa dem att EU bryr sig om dem genom att utveckla mekanismer för deltagande som är öppna för enskilda och som är välfinansierade för att säkerställa att deltagandet inte hindras av ekonomiska begränsningar.

Det finns ett behov av starkare överenskommelser om användningen av sociala medier för politiker. I dag påverkas och uppmuntras många ungdomar att rösta på extremiteterna på nätet, särskilt på TikTok. Det blir allt tydligare att rösträttsåldern har sänkts.

EU bör ha ett nära samarbete med organisationer som Asean, Mercosur och Afrikanska unionen för att främja EU:s modell utomlands. Genom att samarbeta med dessa regionala samarbetsorganisationer kan EU främja mänskliga rättigheter, företag, den europeiska livsstilen osv. Detta skulle ge EU och dess allierade en ny röst som kan vara oberoende av USA och Kina men inte mot dem. Det nya inflytandet skulle bygga på samarbete mellan de länder som företräds av dess organisationer.

EU bör stärka ungdomars deltagande i beslutsprocesser och ge dem motivation. EYE är ett bra tillfälle för ungdomar att närma sig Europeiska unionen, men mer bör göras. En bra idé vore att anordna fler evenemang om demokrati, politik, ungdomars engagemang... med fokus på lokal nivå för människor som inte har enkel tillgång till beslutsfattande.

I Finland har vi redan sett positiva resultat i den etiska regleringen av spelreklam. Veikkaus, den statligt ägda spelaktör som har en monopolställning på marknaden, har åtagit sig att tillämpa ansvarsfulla metoder. Det är mycket viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt reklam, särskilt på plattformar som YouTube och sociala medier. Regleringen av detta avtal kan förbättras genom användning av artificiell intelligens och andra avancerade verktyg. Innan annonserna släpps ut bör de granskas och ses över för att förhindra oetisk reklam som uppmuntrar till spelproblem. På utländska spelwebbplatser ser vi ofta presentationer av ”big win” -scenarier som lockar sårbara spelare. Denna fråga är viktig och dess reglering bör övervägas. Många experter och studier betonar att sådan reklam kan vara skadlig och bidra till spelrelaterade problem. Den finska polisstyrelsen har redan infört metoder som hotar företag med böter för oetiskt beteende inom spelbranschen. Detta är ett utmärkt exempel på hur denna fråga har hanterats genom att främja ansvarsfullt spelande. På EU-nivå skulle samarbete kunna övervägas för att inrätta ett gemensamt tillståndssystem som begränsar verksamheten för enheter som följer ansvarsfulla spelmetoder inom EU. Detta skulle kunna bidra till att minska skadorna och förbättra skyddet av aktörerna i hela Europa. Dessutom är det mycket viktigt att involvera ungdomar och lyssna på deras röster i EU:s beslutsfattande. Att förebygga ungdomsproblemspel är en viktig del av utformningen av framtiden. Ungdomar har rätt att delta i diskussioner om sin framtid och sitt välbefinnande. Det är mycket viktigt att ge ungdomar tillräcklig information och utbildning om riskerna och skadorna med hasardspel. Detta kan hjälpa dem att fatta välgrundade beslut om hasardspel och identifiera potentiella problem i ett tidigt skede. Skolor och ungdomscentrum bör erbjuda utbildning och resurser för att se till att ungdomar vid behov kan få stöd. Slutligen krävs ett nära samarbete och informationsutbyte mellan EU:s medlemsstater. Utbyte av bästa praxis och fastställande av gemensamma standarder kan främja ansvarsfullt spelande och skydda ungdomar från skadliga effekter. Dessutom behövs stöd till och främjande av forskning om spelproblem och deras orsaker för att få en bättre förståelse för denna utmaning. Genom samarbete och ansvarsfulla åtgärder kan vi främja sunda spelvanor och skydda ungdomar från spelens skadliga effekter. Dessutom är det av avgörande betydelse att alla spelföretag genomför ansvarsfulla och effektiva begränsningar av spelarna för att skydda enskilda personer från spelrelaterade skador. Fastställandet av gränser bör vara verkligt effektivt och heltäckande, så att spelarna inte enkelt kan kringgå begränsningarna eller lockas till överdrivet spelande av andra spelaktörer. Tillsynsmyndigheterna bör övervaka och se till att alla spelaktörer följer principerna om ansvarsfullt spelande och förhindrar uppkomsten av problemspelande. En övergripande strategi som omfattar både spelföretagens ansvar och tillsynsmyndigheternas aktiva tillsyn är avgörande för att minska spelrelaterade skador. Detta kommer att bidra till att skydda spelarna och se till att spelupplevelsen förblir sund och njutbar.

Ta med kvoter på vallistor för personer under 25 år. Minst 5 % av ledamöterna bör vara unga. Unga människor röstar inte eftersom vi inte känner oss identifierade med politiker. Om ungdomar fanns representerade på vallistorna skulle vi känna oss närmare EU:s styrande institutioner.

Jag anser att ett betydande antal personer känner sig något frikopplade till Europeiska unionen och dess institutioner. För att ta itu med denna fråga skulle det kunna vara fördelaktigt för varje medlemsstat att förstärka representationskontoren för varje institution, som på ett effektivt sätt kan informera befolkningen om utvecklingen på europeisk nivå. Dessutom anser jag att det skulle vara värdefullt för skolor och elever – inte bara att ansluta sig till Europaparlamentets ambassadörsskolprogram – utan också att få besök från europeiska suppleanter eller andra typer av företrädare. Sådana besök skulle bidra till att informera alla om den viktiga roll som EU-institutionerna spelar.

Vi behöver en rättslig ram som säkerställer en rättvis representation i valen till Europaparlamentet. Ledamöterna bör väljas från sitt eget land på ett sätt som är rättvist för alla regioner i det landet. I Rumänien finns till exempel 41 län och endast 32 behöriga ledamöter av Europaparlamentet. För att uppnå bästa möjliga representation bör ledamöterna komma från olika distrikt. I Rumänien ingår de 41 länen i 8 större regioner. Det är viktigt att se till att stater med fler än en parlamentsledamot är rättvist representerade i alla regioner. Det är möjligt att välja flera parlamentsledamöter från en och samma region, men alla bör inte vara från samma distrikt eller stad för att undvika betydande demokratiska skillnader mellan olika områden. För att ta itu med sociala och ekonomiska ojämlikheter måste man först ta itu med demokratiska politiska ojämlikheter. Att uppnå en mer balanserad fördelning av företrädare kan bidra till att främja social och ekonomisk jämvikt.

I Europeiska unionen finns det 27 länder, men alla är inte lika utvecklade: om vi tittar på Östeuropa är de flesta av länderna fortfarande under utveckling. Ett starkt och enat EU kan uppnås genom ömsesidigt stöd och samarbete mellan alla länder i regionen, oavsett deras nuvarande ekonomiska status. Denna förändring kommer att göra alla länder i Europeiska unionen ekonomiskt självförsörjande och öka eurons värde på världsmarknaden.

Klickbete, vilseledande rubriker och falska nyheter är de oönskade produkterna i dagens sociala medier och den omedelbara tillgången till information tack vare internet. Mediernas incitament att göra journalistik är i obehag, och mediernas uppförandekod har brutits – allt på grund av att medierna måste samla in annonsintäkter med hjälp av vilseledande rubriker för att sprida innehåll med raserat innehåll och det minskade antalet faktiska kontroller och insamling av källor på grund av påtryckningarna att ge ”skopan”. För att undvika detta behöver vi en mekanism som gör det möjligt att väcka talan mot medieföretag på grundval av oegentligheter i deras rapportering av informationsspecifika artiklar eller sändningar. Detta bör göras i enlighet med en flexibel men tydlig uppsättning journalistregler. Det flaggade nyhetsmediekanalen bör bedömas av en särskild mediejury med tillräckligt med tid för att bedöma innehållet, språkanvändningen, källorna och dess inverkan i samhället. Efter sin bedömning kan det medföra en anseendemässig belastning för nyhetsinkomsten under en viss tidsperiod och av ett visst värde. Denna vägtull kommer att ändra försäljningsställets genomsnittliga renommépoäng för den period som fastställts av juryn. Nyhetsmediernas genomsnittliga renommépoäng måste synas på deras webbsidor och i alla nyheter de producerar, och skulle kunna fungera som en parameter i algoritmen för sociala medier för att begränsa spridningen av otillförlitliga nätverk i sociala medier. På så sätt kommer medieföretag att ha ett incitament att skydda sina renommépoäng för god journalistik och ge allmänheten mer kontroll och tid att bedöma falska nyheter och sätta ett pris på allmänhetens förtroende för beteenden som vilseleder och vilseleder allmänheten på ett mer transparent och ansvarsfullt sätt.

Öppenhet är en viktig aspekt av demokratin, och vi förtjänar att förstå vad som händer och utveckla våra egna alternativ. I Sverige finns till exempel en programvara som kallas BankID och som används som elektroniskt id-kort, men den är skyddad och endast tillgänglig på Apples, Microsofts och Googles operativsystem. Detta stärker deras redan starka oligopol och skadar medborgare som inte följer reglerna. Frivilliga skulle kunna portera ett id-system med öppen källkod till valfri plattform.

Tonåringar och barn bör lära sig betydelsen av demokrati redan tidigt i livet, inte bara senare när deras tankar är välgrundade.

Föreställ dig en värld där alla EU-medborgare har tillgång till en kraftfull plattform som ger dem möjlighet att hålla sig informerade om viktiga politiska händelser i sin stat och i hela EU och aktivt delta i utformningen av lokalsamhällets framtid. Denna plattform skulle göra det möjligt för människor att hålla sig uppdaterade om kritiska frågor, uttrycka sina åsikter genom att rösta och till och med lägga fram sina egna ämnen för diskussion. Genom att ge alla medborgare en röst och en plattform för meningsfullt engagemang kan vi främja öppenhet, främja demokrati och bygga ett mer sammanlänkat och informerat Europa.

Plattform för ungdomsledda initiativ: vi behöver en plattform för att stödja och främja ungdomsledda initiativ som främjar europeiska värden och mål, såsom hållbarhet, demokrati och social rättvisa, som kan hjälpa ungdomar att känna sig starka och engagerade i att forma EU:s framtid inom och utanför EU.

I dag äger offentliga sociala medier främst rum på plattformar som kontrolleras av privata vinstdrivande företag som Facebooks moderbolag Meta, Twitter eller ByteDance. När offentliga institutioner kommunicerar via dessa kanaler får de dessa icke-demokratiska aktörer till Bright of digital kommunikation. Samtidigt tvingar den medborgarna att konsumera reklam för att få information till allmänheten. För det tredje blir de europeiska kommunikationskanalerna beroende av amerikanska och kinesiska företag. Offentliga organ bör därför bidra till att skapa hållbara europeiska kommunikationskanaler genom att använda öppna protokoll (Matrix, Activiy Pub) och sin egen digitala infrastruktur (i den mening som avses i Fediverse).

Med valet 2024 nära Europaparlamentet blir debatten om rösträtt, demokrati och politik ännu intensivare och mycket intensivare bland dagens ungdomar, en betydande del av befolkningen som är medveten om de problem de står inför och som är aktiv i ett samhälle som ofta saknar sunt förnuft, sambor osv. Vi anser därför att rösträtten bör minskas till 16 år, i likhet med några av de länder som redan tillämpar den. Anledningen till att denna förändring skulle vara till nytta för det europeiska samhället är att valet får en bättre bild av befolkningens intressen, med tanke på att den unga befolkningen är den största och den som påverkas mest av de politiska val som görs utan att ta hänsyn till deras intressen eller fördelar. Ett annat av de främsta skälen till att rösta kl. 16 skulle vara en förbättring för Europa som samhälle och ett viktigt steg framåt för den europeiska demokratin, eftersom man genom att delta i val, samtidigt som deras preferenser och idéer kan beaktas, det politiska deltagandet som ytterligare medborgare skulle göra det möjligt för dem att förstå vad en tillhörighet till Europa innebär, valets betydelse och demokratins roll i en stat som Europa.

EU bör lyssna mer på vetenskapliga och vetenskapliga yttranden, inte på privata aktörer. Därför bör vi begränsa lobbyisternas tillgång till EU:s beslutsfattande och ge mer tillgång till kollegial granskad och testad logik.

Att studera utomlands är populärt bland ungdomar. Men det händer ofta att det är svårt för dem som studerar utomlands att engagera sig i politiken, regeringarna och EU, till exempel på grund av språkbarriären. Ungdomars deltagande i ett annat EU-land än hemlandet bör göras mer tillgängligt, med början i ett gemensamt språk som möjliggör ett bättre deltagande.

EU behöver en mer direkt demokrati. Medborgarna bör ha möjlighet att påverka politik och lagar som direkt påverkar deras liv, till exempel genom folkomröstningar för att rösta om dessa lagar. Detta skulle kunna förbättras genom att man fokuserar på subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att besluten bör fattas så nära medborgarna som möjligt och på lägsta möjliga politiska nivå.

Falska nyheter och desinformation är ett verkligt hot mot demokratin, särskilt när de görs för att tjäna andras politiska intressen. För att bekämpa detta skulle det vara till hjälp om medierna blev mer transparenta i sitt politiska sammanhang. De kan till exempel tydligt ange om deras ägare eller författare har några politiska band eller intressen.

För att upprätthålla vår demokrati måste vi skydda yttrandefriheten. Till exempel skulle den första ändringen av Förenta staternas konstitution kunna vara en bra inspirationskälla för EU.

Kommunikation är allt: Om du inte vet om möjligheter är det svårt att utnyttja dem. Om du inte vet om vad som uppnåtts är det svårt att fira dem. Dessutom kan det påverka medborgarnas opinionsbildning. Därför ska Europeiska unionen genomföra åtgärder för att öka synligheten för sina program och sin verksamhet.

Ett exempel är EU:s kampanj mot coronaviruset i Balkanländerna och länderna i det östliga partnerskapet: Även om EU har spenderat stora belopp på stöd, verkar det som om unionen inte har lyckats öka medvetenheten om detta med medborgarna och på den internationella arenan.

Dessutom är det mycket viktigt att förbättra kommunikationsstrategin för andra EU-program och EU-verksamheter och öka deras synlighet för potentiella sökandes och deltagares målgrupp. På så sätt kan fler intresserade personer lära sig om möjligheter, delta och dra nytta av – vilket ligger i EU:s intresse.

Ett sätt att uppnå detta skulle kunna vara att förbättra Europeiska utrikestjänstens webbplats när det gäller användarvänlighet och tillgänglighet. I detta skede finns det endast två språk som gör användningen exklusiv. Ett annat sätt att förbättra synligheten är samordningen mellan medlemsstaterna vid inrättandet av riktade informationskampanjer för specifika regioner, program och verksamheter.

Det östliga partnerskapet inrättades 2009 och är en gemensam strävan mellan Europeiska utrikestjänsten, EU och dess medlemsstater och sex postsovjetiska länder: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Det syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Europeiska unionen och de östliga partnerländerna.

Det är dags att ta en ny titt på den – och ge länderna tydliga utsikter och kriterier för medlemskap. Detta skulle göra det möjligt att skilja mellan dem som är nöjda med sina nuvarande partnerskapsarrangemang och dem som vill bli medlemmar i EU.

Dessutom bör ungdomar och medborgare mer allmänt involveras i diskussionerna om det östliga partnerskapets framtidsutsikter och utmaningar i dess nuvarande form och hur det skulle kunna se ut att gå framåt. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara inrättandet av ett ungdomsambassadörsprogram eller stöd från medborgare som vill skapa organisationer i det civila samhället med anknytning till det östliga partnerskapet.

Den europeiska gröna given är ett steg framåt i kampen mot klimatförändringarna, men EU bör inta mer beslutsamma ståndpunkter för att göra den effektiv. Ett av dessa är översynen av riktlinjerna för statligt stöd som ålägger stödmottagarna att följa principerna om ”grön villkorlighet”.

Varje europeiskt land som ansöker om att bli fullvärdig medlem av Europeiska unionen måste respektera principerna om frihet, demokrati och rättsstatsprincipen samt skydda och bevara de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förhandlingarna med partnerskapsländer som inte gör dessa europeiska värden bör frysas tills de visar ett verkligt och mätbart åtagande att respektera och följa våra normer och principer.

Dessutom bör EU i handelsavtal med tredjeländer prioritera respekten för de mänskliga rättigheterna i dessa länder som ett minimikrav.

Vi bör göra det möjligt för medborgare i alla medlemsstater att rösta online i lokala, nationella och europeiska val.

Vi bör se till att de ledamöter som väljs till Europaparlamentet inte bara finns där för pengar, utan att de också utför sitt arbete på rätt sätt.